Då var det dags att återigen säga ”då går vi in i en ny vecka” – vecka 39, here we come! Nu är det endast 13 dagar kvar till bf, men som jag sagt innan så tror jag att det kommer ske tidigare än så. Har haft en känsla av att det blir i juli, men nu är det inte så många dagar kvar på den här månaden. Jag har dock känt en hel del i magen senaste dagarna och inatt trodde jag (återigen) att det kunde vara dags. Ingen slempropp eller vattenavgång än, men det är ändå ”mycket på gång” därinne känner jag.
Med Kelly kände jag att något var på gång kvällen innan, men vågade inte riktigt hoppas för man blir ju bara besviken när det inte blir något. Började dock få värkar på natten och efter någon timme gick vattnet. Den här gången hoppas jag att värkarna sätter igång och jag får jobba med dem ett tag innan det är dags för vattnet att gå – gärna när vi hunnit bli inskrivna på förlossningen. Det är såklart inget man får bestämma själv, men det är så jag hoppas att det går till denna gång.
Såhär står det i min gravidapp:
”Barnets totala längd är cirka 50 cm, och det väger cirka 3,2 kg i början av veckan och 3,37 kg vid veckans slut. Barnet omges nu av ca 1 liter fostervatten. Fostervattnet nybildas kontinuerligt.
Kroppen gör sig redo för att föda barn. Du kan känna dig tung och trött och ha kraftiga förvärkar. Det är vanligt att sömnen blir störd, se till att fortsätta vila så ofta du kan.”
Hur mår jag?
Jag mår riktigt bra! Värmen är fortfarande olidlig, men jag känner inte samma panik över att det snart är dags för förlossning även om det är så varmt att jag smälter. Jag litar på mig och min kropp, det här kommer gå hur bra som helst. Så fort jag känner av förvärkar så taggar jag till och går in i det helt fokuserad ifall det skulle vara starten, men än så länge har det endast varit just det – förvärkar. Jag drömmer mer och mer om förlossningen eller att det satt igång, och blir alltid lite besviken när jag vaknar och inser att det inte riktigt är dags än.
Foglossningen har blivit lite värre sedan förra veckan. Mitt bäcken är mer och mer ömt och jag behöver en stund på mig från sittande till stående/gående för att det ska ”samla ihop sig”.
Känner av de här svimningskänslorna (vena cava/blogtrycksfall) ibland, men det har blivit lite bättre – vilar och dricker mycket vätska.
Hur mår magen?
Åh, jag tycker den är så fin nu! Tycker den är mer spetsig än med Kelly i magen. Känner av stora och bestämda rörelser varje dag och nu har de flyttats från att mest kännas på höger sida, till att kännas mer på vänster sida och till höger då och då. När jag var hos min barnmorska i veckan så svevade hon förbi orden ”vidöppen bjudning” och jag utbrast ”neeej, men sluta nu Sara” på en gång. Mini låg ju ”helt exemplariskt” med ryggen på vänster sida, tittandes mot höger senast vi kollade, men med så livliga rörelser som försiggår därinne varje dag är det inte konstigt att han/hon flyttat på sig sedan dess. Hon tyckte dock inte att det var mer indikationer än så på vidöppen bjudning då vi endast fångade hjärtljuden från höger sida nu och vid vidöppen bjudning brukar det tydligen höras även från mitten och vänster… Jaa, det spelar ingen roll nu iallafall – det är hur Mini ligger när det är dags för att föda som spelar någon roll, så det är bara att hålla tummarna för att han/hon vänt sig så optimalt det bara går tills dess. Jag tror på dig, älskling! Help mommy out ♡
Cravings?
Inga ändringar där. Marabou Schweizernöt (kommer sakna dig när förlossningen är över) och vattenmelon fortfarande. Och Cola Zero och isté.
Såhär ser vi alltså ut idag, magen och jag. Vecka 39 (38+0) ♡ Tror inte det blir så jättemånga magbilder till…
Det kom en till som ville kramas ♡
♡
