Då kliver vi in i vecka 31 (30+0) idag. Nu börjar det närma sig på riktigt! ♡
Jag hade tid hos min barnmorska i fredags och det första hon säger när jag kommer in är ”Du, jag sa fel till dig sist vi sågs…”
Jag förstod direkt att hon menade någonting med glukosbelastningen som jag gjorde och hon berättade att ett av de värdena jag hade fått på det testet låg precis på gränsen till att man vill kolla på det lite närmare. Tidigare så låg gränsvärdet på 6.0 (på fastande mage), och jag hade fått 5.1. Nu hade de dock sänkt gränsen till just 5.1 så jag klarade därmed inte det testet, och måste nu kollas upp närmare så jag inte har utvecklat en graviditetsdiabetes.
Vi bokade in en ny tid den här veckan där vi skulle gå igenom lite vad detta betyder, jag fick med mig en blodsockermätare med minikanyler jag ska sticka mig själv i fingret med för att mäta mitt blodsockervärde 5 gånger/dagen i 3 dagar.
När jag kom hem från det första mötet var jag jätteledsen. Jag kände en sådan otrolig skuld och skam. Hade jag orsakat det här själv? Men hon försäkrade mig om att det inte alls är så jag ska känna. En graviditetsdiabetes är inte som en ”vanlig diabetes” och hon förklarade det såhär:
Graviditetsdiabetes kan komma när som helst under graviditeten, men det är vanligast att det inträffar efter den 20:e graviditetsveckan. Orsaken till att den oftast kommer en bit in i graviditeten är att det då uppstår en minskad känslighet för insulin, som framförallt är orsakade av hormoner som bildas i moderkakan. Minskad känslighet innebär en ökad press på bukspottskörteln att öka sin insulinproduktion, vilket den ibland inte klarar av i den utsträckning som behövs. Blodsockret stiger då och graviditetsdiabetes utvecklas.
Jag har ingen diabetes i släkten, har aldrig haft något problem med mitt blodsocker tidigare, så det kom först som en chock.
Jag har absolut ätit mer choklad än vad jag normalt gör, men inte tänkt mer på det än att det är något jag varit sugen på när jag är gravid. Jag har hittills gått upp 12 kg och det är cirka 8 veckor kvar innan förlossning, så tycker inte heller att vikten är någon bov i dramat (jag gick upp 30kg respektive 20 kg mina två tidigare graviditeter, så man kan jämföra).
Men såhär var det iallafall och då är det bara att göra vad som krävs för att försöka avstyra att det ens blir någon graviditetsdiabetes. Jag har som sagt inte fått den diagnosen, utan jag har fått ”ett utslag” på ett sockertest och jag är ändå glad att jag fick veta det så pass tidigt så jag har en chans att göra något åt saken.
Så förutom att lägga om kosten med att ta bort allt vitt bröd, vit pasta och sötsaker, så ska jag nu ta dessa stick i fingret i 3 dagar för att se hur mina värden ser ut. Av 15 provtagningar (5 mätningar/dagen i 3 dagar) så får jag inte överstiga värdena mer än vid 3 tillfällen – för isåfall är det en graviditetsdiabetes jag fått.
Idag var min första provdag och jag har hittills tagit 4/5 stick – det sista tar jag precis innan läggdags.
Alla fyra har varit fina och inte legat nära gränsen såhär långt, men det är klart att jag inte vågar ropa hej innan vi är över bäcken. På fredagkväll har jag tagit samtliga prov och då vet jag. Så får vi ta det därifrån. Jag håller såklart tummarna för att det inte blir något, men om det skulle vara så så är det bara att gilla läget och göra det som krävs för att hålla det i schack så mycket det bara går med kosten (motion är också en viktig del, men med min kraftiga foglossning är det tyvärr inget jag kan göra så värst mycket mer än det jag gör, så det får bli kosten fokuset ligger på). Skulle det inte hjälpa så får man antingen medicin (Metformin) eller i ”värsta fall” blir det insulinsprutor.
Så där är vi alltså just nu.
Nu blev det en väldigt lång inledning på detta ”vecka för vecka”-inlägg, men vi kör våra vanliga frågor också tänkte jag.
Såhär står det i min gravidapp idag:
”Barnet är nu cirka 37 cm långt från huvud till fot, och väger cirka 1,6 kg i början av veckan och cirka 1,76 kg vid veckans slut. Alla organ är snart färdigutvecklade (lungorna är det organ som blir färdigt sist) och barnet behöver nu i princip bara gå upp i vikt. Barnet har ofta ögonen öppna när det är vaket och aktivt, och blundar när det är passivt och sover.”
Hur mår jag?
Nu är det helt okej. Kände mig som sagt väldigt ledsen, dålig och skamsen när jag fick det där beskedet, men nu känns det bättre när jag förstår att det inte är mitt fel. Sen att värdena hittills sett så bra ut känns också riktigt bra.
Magen?
Alltså det är sådana stora rörelser i magen varje dag! Det är myyyycket större och tydligare rörelser än jag tidigare upplevt med Kelly och Belle i magen. Väldigt spännande att det kan vara så olika.
Några cravings?
Eftersom jag nu satt totalstopp för både Marabou Schweizernöt och M Peanuts för min egen del, så får jag gotta mig i annat. Har gjort iordning en liten burk med nötter som jag har i väskan nu ifall jag känner mig sugen på något. Sen har jag som tur är kvar mina proteinpuddingar med hallon. Får se hur det sista provet ikväll reagerar på det bara. Blir det ett för högt värde när jag går och lägger mig får jag såklart skrota dem också.
Såhär ser vi iallafall ut idag, magen och jag – i vecka 31 (30+0) ♡
Såhär ser mitt lilla stick-i-fingret-kit ut.
Är det någon av er som fått ett för högt utslag och fått göra detta extra test?
Någon som har/haft graviditetsdiabetes? ♡
Stor kram!
