Hej fina, hur mår ni? ♡
Häromdagen fick vi besök av Iman och Amir och deras tjejer. De var så nyfikna på Oliver och ville komma för att hälsa honom välkommen till världen ♡ Vi har inte setts båda våra hela familjer på så länge, så det var extra mysigt att få hänga ett par timmar tillsammans.
Vi ville gärna bjuda dem på lunch, så vi (eller nä, det var hundra procent JP som lagade all mat, världens bästa) bjöd på lax, melon- och fetaostsallad, kyddpotatis och grönsallad. Supergott!
Älskar att ha kompisar över på lunch/middag/fika/häng. Älskar att fylla upp vårt bord med människor vi tycker om.
Harley och hans köttebullespett 😉 Det är ett tips till de med kräsna barn. Sätt maten på spett – och det går garanterat ner. Köttbullar brukar ju vara ett säkert kort som det är, men ibland när inte ens det lockar så brukar vi sätta dem på spett istället och då vill han alltid ha.
Huvudpersonen sov gott nästan hela tiden – förutom när han var hungrig och ville amma ♡
Efter lunchen förflyttades vi ut på uteplatsen. Barnen ville bada.
Oliver i Amirs famn ♡ Amir är Belles fadder/gudfar.
Supermysigt att ha dem här. De kom även med massa presenter till alla (!!) våra barn, så himla omtänksamt. De tre stora (hehe) barnen fick såpbubbelkit och stora chokladägg i present för att de blivit storasyskon – och Oliver fick en hel drös med fina kläder. Tack så hemskt mycket! ♡
Iman frågade om vi hade haft mycket besök än, och tyvärr är det ju så att barn nummer fyra inte är så himla intressant i andras ögon, så vi har faktiskt inte haft så mycket besök. För oss är ju det minst lika stort och viktigt denna gång, men man märker verkligen hur intresset har svalnat. När vi fick Kelly fick vi post och presenter i brevlådan, och det var kö av folk som ville komma och hälsa på, men efter varje barn har vi märkt hur det blivit mindre och mindre av det. Lite tråkigt, men det är vad det är.
Vilken tur att vi har skapat en stor familj som det är, så överöst med kärlek och uppmärksamhet blir han ju såklart ändå ♡
Ja, har så himla svårt att förstå det där! Jag har ju bara två barn men intresset att komma och hälsa på var mycket mindre när vi fick Love än när vi fick Ellen. Kommer aldrig förstå det, det är ju en egen liten person som kommit till världen! Oavsett hur många barn man har är det ju inte samma person och personlighet om och om igen ..
Kornelia- Näe, precis vad jag också tycker. På ett plan känner jag mig lite sårad, men försöker att tänka bort det och bara gilla läget ?
Känner igen mig så! Men de har varandra och det är ingen brist på kärlek här inte:)
Mammatill4- Ja samma här ❤️? Tycker inte att jag själv har gjort skillnad på när andra fått fler barn, men märker det nu. Kram till dig ?
Jo överlag får man mera uppmärksamhet med första barnet och håller med om att då är det mycket presenter och besök mm . På något sätt tycker de flesta att första barnet är speciellt och fler inte riktigt så speciellt. För föräldrarna är alla barn lika speciella och stort. Trist?
Tvåbarnsmamman- Ja visst är det så ❤️ Kram