Tessie-san

Min Harley

Idag är hans månadsdag och han blir 1 år och 8 månader, min stora kille. Jag brukade ju alltid göra en uppdatering varje månad förut, men det var mer under det första året eftersom det är så himla mycket som händer/ändras då.

Nu händer det också massor varje månad iof, och det märks speciellt mycket när man går tillbaka och kollar på bilder för bara ett par månader sen. Innan sommaren var han en helt annan person. Mer än bebis, och nu är han verkligen en pojke. Att vi klippte hans hår gjorde också väldigt mycket, han blev ett halvår äldre bara där 😉

Bobbisen ♡

 

Han är en riktig liten snackpåse och härmar allt vi säger och gör. Han förstår det mesta vi säger och menar, och vill gärna hjälpa till att hämta saker och plockar undan leksaker när vi ber honom. Om han ser att tjejerna dukar av sina tallrikar efter maten vill han göra likadant. Skrapar av mat i papperskorgen och ställer in i diskmaskinen – efter sin egna förmåga 😉

Han klättrar och hoppar överallt, och är totalt orädd (till min stora skräck). Vill alltid göra likadant som tjejerna och det bästa han vet är när han får vara med i deras lekar.

Han älskar sina nappar mest av allt, och vill alltid ha en i munnen och gärna en i varsin hand när han ska sova. Vi försöker ta bort nappen på dagtid nu lite smått. Man ska ju helst sluta med nappen innan 3-årsdagen så vi har ju gott om tid, men ju tidigare desto bättre. Han har ju fått ett öppet bett redan pga nappen, så det är lika bra att försöka fasa ut den redan nu.

 

Han är världens gosigaste och kommer ofta upp i famnen för att kramas och pussas. När jag brukar säga ”åååh gubben” och pussa honom på kinden när han kommer gosandes svarar han ”åh gubbe” tillbaka ♡

Världens busunge är han också. Han testar gränser, slänger ner tallriken full med mat på golvet, hytter åt sig själv med fingret och säger ”baja baja”- så han vet att det är något han inte ska göra, men han gör det ändå. Han tycker det är superkul med kurragömma, att springa och gömma sig och sen bli hittad – då skriker han av skratt.

Han sover en gång på dagen, och det brukar vara en timme -ibland uppemot två, men då är det oftast om han är sjuk eller inte sovit så bra på natten. Jag går och lägger honom i hans eller vår säng och när han sovit klart kliver han upp själv, öppnar dörren och står och väntar vid grinden.

 

Han kan numera säga Kellys namn, han säger Blej till Belle, och Larley till sig själv. Sen kallar han både mig och JP för mamma, haha ♡

Min älskling, min fina pojke, min son. Jag är så löjligt stolt över dig och över att få vara din mamma. Du är världens goaste, med ett kiknande skratt som direkt smittar av sig. Du har väldigt lätt för att lära dig nya saker och ger både ”tumme upp” (med både pekfingret och tummen), klappar händerna och ropar ”blaaavooo” åt dig själv när vi andra också hejar på ♡

Det finns ingen gulligare på denna jord och jag är så lycklig i dig. Älskar dig mest i hela världen!

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats