Tessie-san

Matinspiration och självkänsla

För en tid sen skrev jag ett inlägg där jag bad om middagstips för kräsna barn, och det var flera av er som både tipsade och blev tipsade i det inlägget, kul!

Tänkte att jag gör ett liknande med några av de rätter vi ätit den senaste tiden.
När vi varit full styrka hemma hela sommaren kan det ju kännas som att det enda man gör är att laga mat och plocka undan efter maten, haha. Det är frukost, mellisar, lunch, middag – och en oändlighet av picknick-luncher och snacks såklart. Fantasin har inte direkt sprudlat utan vi gör ofta om rätter vi vet går hem hos barnen. Det är ju faktiskt något av det tråkigaste som finns när man står och fixar och donar med någon maträtt och så är det tvärnej från tjejerna…

Vi har inte gjort något extraordinärt, men tänkte ändå att det kunde vara kul att se och kanske få lite inspiration.

Har ni någon smarrig rätt som era barn älskar får ni mer än gärna berätta vad det är, alla tips är varmt välkomna! ♡

 

 

En lunch åt vi vegetariska nuggets med ris och grönsaker.
Tjejerna älskar broccoli, så jag brukar låta dem äta av maten först innan de får det på sin tallrik, annars är det bara det som äts.

 

En annan dag åt vi lax med bulgur och sallad. Harley får alltid någon barnmatsburk och plommonpuré eller päronpuré till efterrätt. Han har börjat få lite små små bitar av mat, men han får kväljningar jättelätt och ibland kommer allt upp igen, så vi har inte bråttom med det.

 

Kycklinggryta med cashwenötter serverat med bulgur, supergott!

 

Tjejerna är inte så jättestora fans av grytor utan vill helst ha det var för sig, så jag la upp det separat så fick de plocka ut det de gillade. Jag brukar inte lägga upp så mycket på deras tallrikar heller, utan vi lägger på mer allteftersom. Är det för mycket på tallriken vill de oftast inte äta av någon anledning.

 

En annan dag fick tjejerna fiskpinnar med potatismos och gröna ärter. Harley fick också smaka potatismos och han gillade det jättemycket, tills han fick smaka pyttesmå bitar lax till… då vände det och kom ut igen 🙁

 

Här blev det en stor favorit hos barnen: nudlar med äggröra och tomater. Om de fick välja skulle de vilja ha nudlar varje dag…

 

En annan middag gjorde jag qournfärssås med spaghetti. Då hade Kelly och Belle sin kompis på besök också.

 

Pyttipanna med stekt ägg och grönsaker. Det har inte varit någon stor favorit tidigare, men vet att man ibland behöver testa olika rätter flera gånger och den här gången gillade Kelly det jättemycket. Tyvärr gjorde inte Belle det, men hon åt de stekta äggen och grönsakerna iallafall.

 

Vi brukar säga att man alltid måste smaka på allt, men man behöver aldrig äta upp om man inte vill ha. Är det inget som smakar på tallriken kan vi ibland steka på lite köttbullar, koka nudlar eller något annat snabbt, eller göra en knäckemacka med ost. Vi har inte velat göra någon stor grej av maten eller av hur mycket/lite man äter (även om det varit ett jättestressmoment för oss tidigare när Kelly var yngre och inte vägde så mycket – vi bestämde dock rätt tidigt att vi inte får göra matstunden till något prestationsmässigt, utan det ska alltid vara en glad och mysig stund, oavsett om man är superhungrig eller inte.

Det har varit ett vinnande koncept, för nu äts det utan problem och vi har ingen som helst oro för maten kvar.

Vi har också bestämt att vi inte pratar negativt om mat eller säga saker som “åh nu har jag ätit för mycket, ingen mer pasta/såser/potatis/whatever på ett tag”. Speciellt eftersom vi har två döttrar, och de tyvärr kommer mötas av åsikter om vad man “bör äta och inte äta” när de växer upp ändå.

Lika viktigt som det är att inte prata negativt om mat, lika viktigt är det att inte prata negativt om hur vi ser ut hemma. Om jag hela tiden skulle stå i spegeln och oja mig för min mage eller för mina lår eller säga att jag är för tjock/för smal så är det klart att de märker det och själva börja fundera på om deras kroppar är fel eller fula. Det spelar ingen roll om vi säger “du är fin som du är” om vi samtidigt säger taskiga saker om vår egna kroppar.

Man kan tro att det är lite tidigt för sånt här, men tyvärr är det inte så. För en tid sen kom Kelly hem och berättade om en incident som hänt på förskolan som fick mig att bli jättearg. Hon berättade att de hade suttit och ätit lunch och hon sträckte sig för att ta en till knäckemacka. Då var det en pojke som la sig i och sa högt: “om man äter en till knäckemacka blir man tjock!”

Jag höll på att ramla av stolen när hon berättade, men försökte att inte visa det, utan frågade istället vad hon gjorde då.

“Ingenting” svarade hon.

“Jaha, okej. Åt du en till macka?” frågade jag.

“JAPP!” svarade hon glatt.

Hon är alltså 3½ år och redan nu har folk i hennes närhet åsikter om vad hon bör och inte bör äta – för hon “kan bli tjock”. Jättesorgligt, den här pojken har naturligtvis hört det här hemma i något sammanhang och lärt sig det… Och Kelly kommer fortsätta få höra sånt här, genom hela hennes uppväxt, speciellt som tjej. Därför är det så extra viktigt att hon har en stark grund hemifrån. Både vad gäller kärlek till sin egen kropp och sig själv, men också till mat som får oss att bli starka, att växa och må bra.

För ett par månader sedan höll jag på att klä på mig kläder hemma och Kelly stod bredvid och tittade på.
“Mamma, har du stor mage?” frågade hon då.
Eftersom jag nyligen varit gravid så har det varit så stort fokus på just att min mage varit så stor och haft en bebis i sig, så jag tyckte inte att det var någon konstig fråga.
“Näee.. jag tycker min mage är alldeles lagom stor. Jag gillar min mage” svarade jag då.
Då log hon och sa “Ja, jag gillar din mage med. Den är jättefin!”

Då blev jag jätteglad. Det känns som att vi är på rätt spår med det här ♡

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Mia

    Va roligt med tips på rätter det kan behövas.. Vi äter mycket lasagne och barnen gillar fiskpinnar och pannkakor mest.

stats