Vissa dagar är man precis den där mamman man vill vara.
En som har jättemycket tålamod, som hittar på roliga saker med barnen, serverar näringsrik god mat, avstyr konflikter med en lugn och pedagogisk röst, håller lugnet och är allmänt härlig.
Ja… låt oss säga att jag var exakt tvärtom idag.
Jag skulle nog tillochmed påstå att jag tar priset som världens kanske sämsta mamma idag.
Morgonen började med Belle som vaknar med en rinnande näsa – vilket i dessa tider betyder att hon definitivt ska vara hemma från förskolan.
Två minuter senare nyser Kelly två gånger på raken och även om hon inte alls är snorig så får hon vara hemma då med.
JP skulle iväg till jobbet ändå, så det var jag och alla tre barnen idag. Kelly var knappast sjuk, men Belle har snörvlat på hela dagen. I vanliga fall, om ingen är sjuk – så går vi ut i någon park eller gör något utomhus, men eftersom Belle var så snorig så kändes det inte okej. Så den här vackra soliga vårdagen fick vi spendera inomhus… öppnade upp både balkongen och uteplatsen så vi fick lite frisk luft mellan varven, men inte mer än så.
Sen har allt bara varit kaos hela dagen. Jag vet inte vad det flög i mina underbara ungar, men det har nästan bara varit skrik och bråk hela dagen idag.
Det har retats, puttats, skrikits och gråtits… jag har inte varit så mycket bättre jag heller. Jag har också skrikit. Usch, vad jag alltid ångrar mig sekunden efter jag höjer rösten, men då är det liksom för sent.
Jag har känt mig så arg, ledsen och besviken efter idag. Mest på mig själv. Det är jag som är den vuxna, det är jag som är förälder, det är jag som ska visa hur man ska bete sig – men ändå har jag gjort precis tvärtom idag.
När JP kom hem var jag nästan gråtfärdig, så han fick ta över.
Jag var så slut i huvudet att jag behövde en paus en liten stund. Det hade väl slagit slint i huvudet på mig, för jag använde min ”paus” till att skrubba rent ugnen i 2 timmar…
Jag tror inte vi har gjort rent ugnen en enda gång sedan vi flyttade in här i huset. Inte grundligt iallafall… så det var verkligen på tiden om vi säger så. Jag skrubbade och skrubbade, herregud vad jag skrubbade. I två timmar skrubbade jag. Det var som att jag behövde skrubba bort den här dagen och hur jag hanterat allt så dåligt.
Nu har vi iallafall en skinande ren ugn och dagen slutade ändå på bästa möjliga sätt trots allt.
För mig är det jätteviktigt att vi kan prata om våra känslor, varesig det är glada, arga eller ledsna känslor. Om vi har varit sura på varandra så är det alltid viktigt att vi pratar igenom det när allt har lugnat sig och att man säger förlåt. Man får aldrig gå och lägga sig arga på varandra.
Vi möttes i en väldigt lång, varm kram innan nattning, och sa förlåt till varandra och sa jag älskar dig. Då kändes det mycket bättre igen, även om jag fortfarande har väldigt dåligt samvete.
Imorgon tar vi nya tag. Då hoppas jag att jag kan vara den där första mamman vi pratade om ♡
Ååh inte roligt med sådana dagar ?❤ tror alla föräldrar har dem på olika sätt. Som jag brukar tänka! Vi har inte alltid toppen dagar med våra vuxna vänner och familj heller. I varje relation behövs lite sämre dagar. Barnen och vi lär oss ta oss ann konflikter på det mest normala sätt. Man blir mer clean med sina känslor. Och efter regn kommer oftast solsken. Hoppas dagen idag blir finare och trevlig helg ?
Ida- Tack för pepp! Ja, det hoppas jag med. Detsamma till dig <3
Vet precis hur du känner! Har också haft en sån dag idag. Dagen började med att min äldsta som är i en ganska jobbig sexårsfas fick ett utbrott mitt i morgonstressen. Då skrek och grät han att han hatar mig och vill ha en annan mamma. Vi blev sams före skoldagen iaf. Sen har hela eftermiddagen och kvällen varit kaos, både sexåringen och två-åringen har fått utbrott, skrikit och gnällt.. samtidigt försöker man plocka undan middag och fixa lite men barnen bara drar ut mer och mer grejer. Sen blev det en rekordlång nattning då barnen bara triggar varandra och till slut tappade jag bara tålamodet och blev arg och skrek?till slut somnade barnen och det dåliga samvetet kommer krypande, usch vilken dålig mamma?men alla vi gör vårt bästa och det är inte lätt att vara förälder! Kram på dig.
Tvåbarnsmamman- Tack för din kommentar, nu känner jag mig inte lika ensam om det. Ja, vi gör ju vårt bästa. Det är bara viktigt att reflektera över hur man agerade och lära sig av det – varje dag vill jag bli en bättre mamma än jag var igår.