Tessie-san

Vet ni vad? Ibland känns det superkul att blogga, jag gillar att babbla av mig, dela tankar och funderingar med er, tänka ut inlägg, redigera och fixa, dela med mig av tips, frisyrer, gå tillbaka i arkivet och göra throwback-inlägg, dela småglimtar av vår vardag. Jag älskar att kunna gå tillbaka själv och läsa vad…

Jag har tänkt på en sak. Jag läser själv en del bloggar och vissa har jag följt i flera år. Det låter ju sjukt, men jag tror ju nästan att jag känner dem. Jag har absolut varit någon sekund från att kramas heeeej när jag råkat se dem på stan. Men de har ju ingen…

Men alltså. Jag vet inte vad jag ska säga. Ni är så många som har tagit er tiden att kommentera förra inlägget, både i kommentarsfältet och via pm, och ni har dessutom skrivit världens finaste saker. Jag blir helt generad! Jag vet knappt vad jag ska säga, tack så hemskt mycket för att ni kikar…

Idag känner jag för att speciellt hylla er fina läsare som återkommande brukar ta er tiden att lämna en kommentar här på bloggen, stort som smått. Jag känner igen era namn/alias och blir alltid lika varm av era ord, pepp och kärlek. Ibland känns det som att vi känner varandra, även om vi aldrig träffats.…