Tisdag idag och dagen har bara swischat förbi. Vet knappt vad jag har gjort egentligen. En typisk nybliven-mamma-sovit-dåligt-så-bara-myser-med-bebis-dag idag. Sådana dagar behövs de också.
Båda tjejerna var tillbaka på förskolan och var så glada över det. Kelly har kommit in bättre i storbarnsgruppen nu och har jättekul där. Hon har två favoritkompisar som hon gärna leker med. Belle trivs också bra och springer rakt in på avdelningen vid lämningen på morgonen. Det känns väldigt skönt, det är ju aldrig kul att lämna dem ledsna.
♡
Alla tre barnen är ju väldigt nära i ålder och tjejerna tjivas rätt mycket just nu. De bråkar om leksaker och retas för allt möjligt, jag tror jag börjar få mina första gråa hår så mycket som det kan bråkas här hemma. Men det dröjer inte länge innan det vänder och de istället kramar om varandra, hämtar en leksak den andre vill ha eller leker något tillsammans och skrattar så de kiknar. Kärleken de har sinsemellan är så påtaglig.
Den där syskonkärleken alltså.
Att få bli mamma är det absolut bästa jag varit med om i mitt liv. Det slår alla tidigare känslor jag känt och jag är överlycklig över att jag fick möjligheten att bli det. Att dessutom få se och uppleva mina barns kärlek till varandra – det är snäppet högre på herregud-mitt-hjärta-exploderar-av-kärlek-stegen. Wow, säger jag bara.
Igår fick de en ny träleksak från Jabadabado. Det är en popcornmaskin med roliga detaljer. Jag vann den i en tävling på Instagram (wooh, vunnit tre tävlingar inom loppet av en vecka!) och tjejerna blev helt tokiga i den.
Imorse innan förskolan ville de ”poppa lite popcorn” igen innan det var dags att gå ♡
Kelly missar aldrig en chans till att krama och gosa med lillebror heller.
Tjejerna har verkligen ett speciellt band ihop, och det har de även fått med Harley, även om han är så liten fortfarande.
Belle ser det som sin primära uppgift att alltid se till att Harley har sin napp när han behöver. Inget kan stoppa henne när hon ska komma med nappen, hon springer, klättrar och slänger sig fram för att han ska få den när han är ledsen.
Kelly vill alltid att han ska känna sig delaktig i vad vi gör och frågar alltid om hon får visa saker för honom. Det kan vara allt ifrån en rolig leksak till hennes knäckemacka med ost, haha. Han får se en väldigt blandad kompott av saker hon tycker är intressanta nog att visa 😉
Det är verkligen så, att den allra finaste gåvan jag kunnat ge mina barn – det är varandra ♡
