Tessie-san

Julaftonsmorgon och tjejernas olikheter

God Jul på er, och god fortsättning!

Har ni haft en mysig julafton?

Vi var ju rädda att det inte skulle bli så mycket julfirande för oss eftersom vi haft sjukstuga av den mindre trevliga sorten (kräksjuka), men 48 timmar gick och lagom till julaftonsmorgon hade vi kammat ihop ännu ett dygn och både ork och matlust hade kommit tillbaka. Så himla skönt!

När tjejerna hade somnat dagen innan julafton passade vi på att ta upp alla julklapparna och la dem under granen. Sen satte vi oss – som resten av Sverige – och spelade Bingolotto på uppesittarkvällen. Men ingen av oss orkade stanna uppe hela vägen, vi gick till och med och la oss innan sista bingon för att vi var så slut. Vi vann inget ändå…

På julaftonsmorgon vaknade jag av Belle som kom och snosade mig i örat. Båda tjejerna hade kommit in till oss på natten och det är det mysigaste jag vet. Så länge de inte får för sig att slåss om vem som ska ligga på mig, för det är mindre mysigt nu när min mage är så stor och jag redan ligger så oskönt som det är.
Hela familjen vaknade sakta men säkert till och jag frågade tjejerna om de minns vad det var för dag idag… Kelly hann inte fundera särskilt länge innan hon utbrast: ”JUL, mamma! Det är julafton, pappa!”

Så smög vi nedför trapporna och både Kelly och Belle fick väldigt stora ögon när de fick syn på alla paket under granen. ”WOOOOW!”

Jag tycker att vi höll det ganska lagom med julklappar i år. Av oss fick tjejerna 5 paket var och 1 stort som de fick dela på. Det var inte bara av oss de fick julklappar, så det blev ändå en hel del att öppna.

 

 

Men innan det var dags för julklappsutdelning under granen så väntade en av de mysigaste stunderna på julafton enligt mig – när de nyfiket får gräva i sin julstrumpa för att se om det ligger någon liten julklapp däri.

Jag hade aldrig någon julstrumpa som barn, men är väldigt glad att vi påbörjat denna mysiga tradition med tjejerna.
Kelly hade full koll på att man skulle känna i strumpan och visade Belle hur man skulle göra. Alltid så hjälpsam ♡

 

De fiskade upp varsitt likadant paket och satte sig i soffan för att öppna dem tillsammans.
För husfridens skull var många av julklapparna likadana, ibland i en annan färg bara. Belle vill nämligen ha allt som Kelly har och det kan bli ett himla liv om bara den ena får någonting som de båda gillar…

 

I dagens första paket låg det ett varsitt Frost-diadem. Båda är helt galna i den filmen och vill titta på den flera gånger om dagen, så de blev väldigt glada när de plockade upp de glittriga diademen och ville ha på sig dem på en gång.

 

”Vi vill kolla Frost, mamma!”

Nähee…? 😉

 

Kelly kan nästan varje sång utantill, och båda hänger med i rörelserna och danserna genom hela filmen. Så gulligt! ♡

 

På förmiddagen gick vi ut på en promenad. Vi har varit innesittande i så många dagar nu att vi behövde lite frisk luft och få röra på benen. Sen handlade vi ett par sista saker till julbordet också.

 

Det är så roligt att Kelly och Belle är så himla olika. Det skiljer 1 år och 9 månader mellan dem, och de har mycket gemensamt, men deras olikheter är ändå påtagliga.
Kelly har alltid varit ganska lugn och försiktig, hon har oftast lyssnat när vi sagt till henne och varit ”lätt att ha med överallt”.
Belle var ju en väldigt lugn och harmonisk bebis, men nu när hon inte längre är en bebis utan faktiskt är en liten tjej, så har hennes vilda och bestämda personlighet kommit fram helt och hållet 😉
Hon är inte lugn en sekund, hon klättrar på allt som går att klättra på, sliter ner och drar i allt hon får tag på. Säger man till henne så tycker hon att leken är igång och skrattar högt till svar. Hon borde heta Bus-Belle!

De här bilderna talar så tydligt om deras personligheter utan vidare förklaring egentligen – i vagnen på vägen hem från affären. Båda hade sprungit åt olika håll och inte lyssnat, och eftersom jag har sådan foglossning och får alldeles för ont av att jaga och bära – så fick de snällt sitta i vagnen istället.

Båda var lite missnöjda över det, men hanterar det helt olika 😉

 

Nu måste jag tyvärr stoppa här… nu är jag så trött att ögonen går i kors…  går ju in i vecka 38 idag och ska föda om 15 dagar, så det kanske inte är så konstigt att jag är slut.
Stannar här idag, så fortsätter jag med både resten av julafton och ”Ny vecka”-inlägget imorgon istället.

Godnatt på er! ♡

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats