När det blir för stimmigt, bråkigt eller högljutt hemma så brukar det bli bättre av att gå ut en stund. Igår särade vi på oss lite, och så gick jag ut med tjejerna ner i parken. Vi gick och plingade på grannbästisen först men hon var sjuk, så då åkte vi vidare på pulkan.
Det brukar alltid låta ”men mamma… det finns ingenting att göra, det är trååååkigt”, men sen dröjer det inte länge innan de kommer in i någon lek ändå – antingen tillsammans eller var och en på sitt håll. Att använda fantasin för att komma på något kul att leka är ju något man måste göra om det inte bara serveras framför en.
Sen ville de gå in på baksidan och kolla till glasskiosken i all snö. Den kommer verkligen behöva en upprustning sen till våren. Färgen har blivit jätteful och smutsig!
Här någonstans blev Belle kissnödig, så vi sprang ut till pulkan igen och körde runt huset och hem. Uteplatsvägen är ju rakt in i vardagsrummet och där vill jag inte ha blöta overaller och 20 kg snö 😉
Vi ska snart ut igen idag. Får se om de vill leka i parken igen eller om vi ska åka pulka.
