Tessie-san

Wow, onsdag idag och vi är framme vid den nästsista graviduppdateringen för den här gången.

Vi kliver in i vecka 39 (38+0) idag och det är endast 8 dagar kvar till vårt planerade kejsarsnitt. Wiih, jag kan knappt tro att det är sant! Åtta dagar kvar? Det är ju ingenting!

Jag trodde nästan att det skulle ske tidigare än så, för ett par timmar efter att vi gått och lagt oss igår så vaknade jag av värkar. Onda värkar långt ner i magen som inte ville ge med sig. Jag kollade på klockan och såg att hon var 3.00. Var säker på att det var dags och började gå igenom tjejernas packning i huvudet och hur vi skulle göra allting nu mitt i natten.

Inför en ”vanlig förlossning” så betyder ju inte alltid en vattenavgång eller att värkarna börjat – att det är dags att föda på en gång (tro mig, jag vet – 22 respektive 40 timmar senare vid mina tidigare förlossningar) då kan det ju starta och man väntar in tillräckligt täta och intensiva värkar innan det är dags på riktigt. Men den här gången är det ju lite annorlunda. Om vattnet går eller jag börjar få riktiga värkar så finns det ingenting att vänta på – då måste vi in och föda på en gång. Det är just värkarna som vi ska undvika nu, eftersom det är det som är riskfyllt för mina tidigare snitt.

Det hann iallafall lugna ner sig lagom till morgonen, så då kunde jag andas ut igen.
Inte för att vi inte vill träffa Baby 3, för det vill vi verkligen göra! Men när vi nu fått ett bestämt datum, så är det klart att vi gärna ser det hända då – så vi får åka in i lugn och ro, och allt är planerat.

Såhär står det i min gravidapp om denna veckan:
”Barnets totala längd är nu cirka 50 cm och det väger cirka 3,2 kg i början av veckan och 3,37 kg vid veckans slut. Barnet omges nu av cirka 1 liter fostervatten.
Kroppen gör sig redo för att föda barn. Du kan känna dig tung och trött och ha kraftiga förvärkar. Det är vanligt att sömnen blir störd, se till att fortsätta vila så ofta du kan.”

Hur mår jag?
Jag mår bra. Börjar bli riktigt riktigt riiiiktigt pirrigt nu! Vi pratar om bebisen hela tiden, hela familjen och det märks att även tjejerna (kanske mest Kelly) är väldigt förväntansfulla. Kelly kommer och pussar på magen och pratar med bebisen. Hon berättar hur hon ska hålla i Baby och att hon ska hjälpa till med nappen om han/hon är ledsen.
Annars så är foglossningen jobbig och jag har svårt att böja mig och ta mig fram, men nu är det så kort tid kvar så det är bara att gilla läget.

Magen?
Stoor! Fortfarande väldigt stora och livliga rörelser därinne – så som det ska vara. Enligt senaste kontrollen hos barnmorskan ligger huvudet långt nere nu, men är fortfarande ruckbart. Som omföderska behöver det aldrig fixeras heller och i mitt fall – som redan vet att det blir kejsarsnitt – så är det ganska positivt som jag förstått det – då är det ju lättare för bebis att komma ut.

Cravings?
Jag kör vidare med mina proteinpuddingar, men har ätit en del vanliga chokladgodisar nu under jul och nyår. Tar ett par stick i fingret då och då för att se så inte blodsockret flippar, men det har varit stabilt varje gång, så det är ju skönt.

Här kommer tre av de allra sista magbilderna – i vecka 39 (38+0) ♡

♡

The final countdown nu. Imorgon när vi vaknar är det på pricken en vecka kvar tills vi ses! Åh, nyp mig i armen! ♡♡