Jag vet inte om ni har märkt något, men portalen bloggen ligger på (vimedbarn) har krånglat en del i två dagar nu. Det har varit svårt att få ut inlägg då den ”tappar uppkopplingen” hela tiden pga något fel som gjorde att det blev en överbelastning. Det hade tydligen påverkat både bloggning och att läsa bloggar, men det ska vara ordnat nu så vi hoppas att det håller i sig.
♡
Annars har vi haft en rätt så härlig tisdag. Vi har busat hemma och gick sedan ut på en promenad i höstsolen. Det är så himla härligt med dessa soliga dagar, även om man känner att vindarna har bytts ut mot mer kallare vindar nu och löven sakta men säkert börjar ändra färg. Så länge solen är framme får det gärna bli höst och vinter, den gör så mycket!
Kelly och jag gick runt i områdena häromkring för att leta upp någon kul lekplats med en såndär stor rund gunga och när vi hittade en så satte vi oss båda två i den och gungade ett bra tag. Supermysigt till en början, men efter ett tag började jag bli yr och må illa… Snacka om att min balans/känsla för att åka saker har ändrats drastiskt sedan jag var liten. Då kunde jag åka vilken karusell eller berg-och-dalbana som helst utan att känna mig det minsta yr i bollen. Så är det alltså inte längre, nu ger jag upp av en vanlig barngunga.
Jaha, tisdag idag alltså. Det betyder även att Kelly blir en vecka äldre. Det är inte så att vi räknar eller firar alla veckor, men jag kommer nog alltid känna en speciell känsla för tisdagar. Vi gick alltid in i en ny vecka med Kelly i magen på tisdagar och sen föddes hon på en tisdag – så den dagen betyder lite extra för oss.
Idag är hon alltså 9 månader och 21 dagar gammal och hon utvecklas och lär sig något nytt/vässar på sina redan vunna kunskaper varje dag. Hon härmar ljudet och nyanseringen av saker vi säger hela tiden och ibland låter det som att hon faktiskt säger efter oss. Vi brukar skoja om att hennes favoritdag är lördag, för det låter ofta som att hon säger ”lördaah. lördaah”. Idag när hon sa det igen så sa vi ”nej, idag är det tisdag”, då lät det precis som att hon sa ”tisdah” tillbaka till oss.
Sen kan hon härma mig när jag ger henne något gott att äta och säger ”mmmm”, då kommer det ett ”mmmm” i precis samma tonläge som jag precis använde. Så roligt!
Hon kryper i en väldans fart och ställer sig upp mot allt hon kan få tag i. Ibland drattar hon på ändan, och hon är oftast duktig på att fånga upp sig själv med antingen händerna eller landa på rumpan. Idag släppte hon även båda händerna när hon stod vid grinden till trappan och stod helt utan något som helst stöd i flera sekunder! Jag stod precis bredvid henne på knäna och var med ifall hon skulle falla. Efter iallafall 5 sekunder helt stående så föll hon in i mina armar – älskade lilla tjej! Den 12:e september var dagen då du stod stadigt alldeles själv för första gången! ♥♥
Jag är så stolt över allt du kan, allt du gör och allt du är! Mammas ros!
Den här bilden nedan var inte tillfället då hon släppte helt, det hände på kvällen när pappa också var med (kul att han fick vara med vid denna första gång ♡).
Tycker det är så svårt att veta vad man ska ha på sig (och henne!) nu när vi är såhär i mellantinget mellan sommar och höst. Det är varmt i solen, men det är ändå rätt kyligt i skuggan eller om man sitter still. Det är väl lager på lager som är det enda rätta då kanske. Nog alltid bättre att vara för varm (och kunna ta av en tröja) än att frysa.
Kelly fick iallafall prova sin stickade klänning som vi fått av Design-Jenny idag när vi gick ut, den blev bra för vår lilla promenad och gungtur idag.
♡
Nu har vi kollat klart på House of Cards och Game of Thrones och är på jakt efter en ny serie att börja följa, har ni några tips? Det får inte vara något läskigt, det är det enda kravet! Tills att vi hittar någon ny serie att sätta tänderna i så har vi satt igång ett Johan Falk-maraton. Vi började med Livvakterna igår och ska fortsätta med Den tredje vågen nu efter Idol, mysigt!
Hoppas ni har en fin tisdagskväll ♡
