Sorry för tystnaden, men jag har verkligen inte haft några toppendagar de här sista två dygnen. Mina hormoner har verkligen tryckt på och jag har känt mig riktigt ledsen och nere. För ingenting. Allt har bara varit fel och jag har känt mig så ful och tung och för mycket. Tårarna har bränt bakom ögonlocken och jag vet inte hur många gånger som JP har fått krama om och tröstat mig de här dagarna.
Det är så jobbigt när det kommer sådär jobbiga känslor och man är superledsen fast man inte har någon egentlig anledning. Då har det nästan känts ännu värre, eftersom man inte ”bör” känna sig nere. Då har jag fått påminna mig själv om att det bara är hormonerna som gör att det känns sådär och inte jag på riktigt. För jag är ju inte nere på riktigt, inte alls. Jag är ju tvärtom väldigt glad för allt jag har i mitt liv just nu. Och speciellt över vår lilla älskling som ligger i magen och gör mig sällskap överallt jag går <3
Antar att man bara får acceptera att dåliga dagar kommer och hälsar på ibland och med en kropp full med hormoner så kan de här dagarna explodera och bli så mycket mer intensiva än vad de skulle vara utan dem.
Idag känns det däremot mycket bättre. Kan vara solen som hjälpte till lite också, är otroligt känslostyrd av vädret! Så nu är det fredagsmode som är på och jag ser så mycket fram emot den här helgen. Först och främst att få sova ut och äta goda långa frukostar – det är det bästa jag vet. Sen ska jag iväg och träffa tjejligan för brunch imorgon på dagen. Ska bli så himla mysigt att träffa allihopa! Nu glömmer vi tidigare depp och peppar istället igång helgen!
Såhär ser vi ut idag, magen och jag – vecka 34 (33+3)
