Huvudvärken jag nämnde igår blev värre och värre, så när JP kom hem så mådde jag pyton. Låg i sängen och var ynklig. Han frågade om det var något jag ville ha och jag svarade ”Ja, tack. Vatten och middag.” Jag kommer ihåg att jag fick ett glas vatten och sen ville jag vila ögonen lite medans han ställde sig och lagade middag, sen minns jag inget mer. Somnade pang bom och vaknade först på morgonen nu imorse. Sov alltså rediga tolv timmar i streck utan problem. Och när jag vaknade upp var huvudvärken borta, skönt.
Klev upp och gjorde mig iordning för sista jobbdagen på två veckor och på jobbet bjöds det på tårta (chock!) för att fira den internationella kvinnodagen lite i förväg. Det tyckte jag var fint av kliniken. Tårtan var såklart supergod och eftersom jag numera jobbar på mina kurviga kurvor så var jag inte sen med att smaka. Råkade även prova en kaka eller två eller fem… på lunchen, det var sådanadär havreflarn doppade i choklad… ja ni hör ju själva hur gott?! Sen mådde jag dock illa. Det blev lite för mycket av det goda kände jag.
När klockan slog 15,00 så tjöt jag mitt högsta lyckovrål och kände hur fjärilarna i magen vaknade till. Nu är det inte längre dagar kvar tills vi åker, det är timmar!
