Jag skulle visst också träna mina små muskler tyckte han. Vissa saker var jag imponerat duktig på. Som att bära tunga vikter tillexempel. ”Jobba med benen” och ”Bak med axlarna” fick jag höra och det gick vägen.
…andra saker var jag mindre bra på. Som att häva upp sig själv i ringarna. Ah, jag tyckte det fick duga med att endast hänga i dem, det var det bästa jag kunde bidra med.
När vi var klara där så cyklade vi tillbaka och vidare till Hornsbergsstrand, men där var det så mycket folk så vi cyklade vidare längs kajen bort till Kristineberg och så satte vi oss där på bryggan och dukade upp lite lunch vi köpt med oss. Både teryaki- och chilikycklingspett hade vi, och en sallad med oliver och vattenmelon. Och lite körsbär. Supermysigt!
Låg där på bryggan och solade någon timme och bestämde oss sedan för att byta location. Bryggan kändes hård och vi ville hellre ligga i gräset så vi hoppade upp på hojjarna och började cykla tillbaka. Då fick JP punka på ena däcket och vi fick leda cyklarna (eller ja, han fick leda och jag fortsatte cykla långsamt bredvid) till Cykloteket vid oss för att få det fixat.
Där och då kunde vi ju ha gett upp, men istället så cyklade vi vidare till Hagaparken och den stora gräsplätten där vid tennisbanorna och så la vi oss ner i gräset och fortsatte lapa sol. Otroligt härligt att bara ligga ner på en gräsmatta och titta upp mot himlen. Ingen stress, inga måsten, ingen söndagsångest. Bara få vara. Precis så ska hela den här sommaren kännas har jag bestämt. Precis så.
