Jo, men i torsdags var det alltså dags för konsert. Mötte upp Jessan-prinsessan i Globenområdet och började med att ta ett par glas vin för att tagga igång (och eventuellt stilla våra nerver). Många skrattar åt mig när jag nämner hur mycket jag gillar de här killarna, men jag kan inte rå för det. Jag bara älskar dem! Har alltid gjort, kommer alltid att göra.
Vi satt precis längst ut till vänster om scenen. Närmare än vad jag först trodde. Nackdelen var att vi inte fick se dem helt framifrån, men det positiva var att vi var så nära plus att man såg dem när de förberedde sig mellan låtarna, som inte de andra såg. Tror de såg mig vinka flera gånger 🙂
Men något som alltid överraskar mig är hur mycket man än förbereder sig så kommer ändå chocken. Hela första delen av konserten så började tårarna rinna för varje ny låt som började spelas. Alltså känslorna tar bara över. Det är en sån mäktig känsla när första tonerna spelas och man fattar att man hör dem sjunga just där och då – live, ett par meter ifrån dig. Ahhh… sjukt är det.
Synd att min kamera suger dock. Har en hel del videos med bra kvalitet, men fattar inte hur man får upp dem här tyvärr. Så här får ni två suddiga bilder.
Jag hoppas så innerligt att det här inte var deras sista konsert. They still got it, så jag hoppas att de kommer tillbaka snart igen <3
