Eftersom jag missade gårdagens rubrik så blir det lite lattjo, kör den nu istället.
För ett år sedan hade jag precis gått på jullov. Den allra sista dagen på den terminen hade vi klinisk examination, kommer ni ihåg? Det var vår allra första sådana och mina nerver kröp som vanlig utanpå kroppen. Jag kommer ihåg att när jag stod uppe på kliniken och stod vid ”påfyllningsstationen” (där man hämtar nya tillbehör som t.ex poleringspasta, bomullsrullar och olika sorters mellanrumsborstar) och är superspänd inför den stundande examinationen. Någon gick glatt förbi mig och sa godmorgon – jag svarade inte ens för att jag var så koncentrerad.
På kvällen för ett år sedan idag, så hade vi uppesittarkväll hemma. Vann inga miljoner då (vilket jag tänkte försöka med idag), men jag tror jag vann på en rad iallafall. Kvällen innan julafton är alltid speciell. Det tror jag aldrig man kommer ifrån, hur gammal man än blir. Förväntningar och ett lugn över att man är ledig och ska träffa nära och kära man inte träffat på länge.
För ett år sedan hade jag betydligt kortare hår än idag, men jag hjälpte till med löshår som man knäppte på och av. Världens bästa lösning! Dock slet det så otroligt mycket på håret, precis där man fäster det, så jag har låtit det vila enda sedan i somras.
