Hej kompisar, hur mår ni?
Här är det okej. Vi alla är äntligen friska igen och det är riktigt skönt. Idag har det dock varit en lite tung dag på något vis. Rättegången mot terroristen på Drottninggatan startade ju idag och jag har följt rapporteringen så gott som hela dagen. Först på morgonen hemma, sen via radion på jobbet och sedan vidare hemma sen. Man slungas tillbaka till den där hemska fredagen förra året på en gång och det strömmade in massor med ledsna, arga och förtvivlade tankar. Usch, vad jag är ledsen att den där dagen hände. Att vårt Stockholm tillslut blev drabbat av ett hemskt terrordåd som tog flera liv och skadade och skakade om hela vårt land.
Jag minns att jag var väldigt ledsen en lång tid efter dådet. Drömde mardrömmar och kände mig rädd. Det var ju egentligen tänkt att jag skulle gå på ett event i närheten av Drottninggatan just den där fredagen, men jag avbokade det för att vi redan hade varit på något annat liknande bara ett par dagar innan, så jag bestämde mig för att stanna hemma med Kelly.
Tankarna har ju såklart rusat runt i huvudet – tänk om jag hade bestämt mig för att gå på det där eventet. Tänk om jag hade varit där på Drottninggatan med Kelly i vagnen när det hände… Jag får så otroligt ont i magen av att bara snudda vid dessa tankar och jag blir så fruktansvärt ledsen för alla de människorna som faktiskt var med om det på plats. Det gör så ont i hjärtat.
Låt oss verkligen hoppas att det där aldrig händer igen. Det får inte göra det.
♥
Jag vandrade på den här vägen – den korta lilla skogssnutten man passerar ner till centrum – precis när dådet hände där i april (men bilden är tagen idag). Då var jag på väg att handla fredagsmiddagen och hade ingen aning om vad som precis hände inne i stan. När jag kom hem sprang JP och mötte mig i trappan och berättade vad som hänt och plötsligt hade hela världen vänts upp och ner.
♥ Ta hand om er.
