Tessie-san

Nu är vååååren äntligen här! Åh, det bara spritter i hela kroppen. Äntligen äntligen!

När jag tittade i barnens ytterklädesgarderob och gick igenom vårjackor och skor så märkte jag att det mesta har blivit för litet. Storlek 86 är det knappast någon som kommer i längre va? 😉 Tjejerna har haft sina ljusgröna vår/höstjackor i två år nu, så det var dags att hitta ett par nya. Även Harleys hade blivit för små.

JP var inte så sugen på att gå i affärer, så han och Harley gick ut och lekte i parken, så tog jag med mig tjejerna och åkte iväg till Port 73 för lite shopping.

Men vad hände här? NÄR blev mina tjejer såhär stora? Stoppa tiden någon! ♡♡♡

Alltid lika mysigt att få vara såhär på tu man hand och göra mysiga saker ihop. Jag hade sett fram emot den goda räksalladen på ett av caféerna där i Port 73, men tjejerna ville absolut ha ”pommes frites och milkshake” så då blev det så.

Inne på Kappahl hittade vi nya vårjackor till alla tre + lite vårmössor, tjejerna fick glitterlypsyl och Harley fick kalsonger (tänkte vi skulle börja introducera pottan lite för honom, han har inte visat något som helst intresse för det, men man måste ju börja någonstans. Tänkte att ett par stycken fina kalsonger kan locka till att börja testa).

Vi provade även nya vårskor, och de fick ett par varsina fina. Jag vill också ha såhär snygga vårsneakers!

Fotade två par och skickade till JP, så fick Harley kolla och peka vilka han ville ha. Han valde de vita med limegula detaljer.

Vi avslutade med en fika. Då hade jag så fruktansvärt ont i mitt bäcken att jag knappt kunde sätta mig ner. Det var alldeles för stor ansträngning att gå såhär mycket och det högg till om och om igen så fort jag rörde mig. Jag fick ringa JP och be honom komma tillsammans med Harley och hämta oss med bilen för jag hade så ont 🙁

När vi kom hem ville Harley prova allt nytt han fått. Nya jackan och skorna fick vara på i flera timmar ♡ Han älskade dem. Tjejerna hade även valt ut en leksak och en godissnurra åt honom.

Resten av dagen lekte barnen ute på uteplatsen i omgångar, och jag la mig i soffan med kuddar uppbullade runtomkring mig. Jag hade så himla himla ont och när jag skulle resa mig för att gå på toaletten fick JP hjälpa mig upp och stödde mig hela vägen upp för trappan. Tårarna bara rann. Det här var det värsta hittills med bäckensmärtan.

Jag har iallafall lärt mig att jag inte kan gå några längre bitar nu… Hoppas det känns bättre imorgon. Jag lärde mig verkligen en läxa.