Tessie-san

Lugnet har lagt sig här hemma. Barnen sover i sina rum på övervåningen och jag har satt mig ner i fåtöljen med Oliver som precis somnade i min famn.

Jag var iväg på föräldramöte idag på kvällen, imorgon är det nämligen dags för Kellys allra första dag i skolan då hon börjar i förskoleklass. Hon är så pirrig, och jag med. Vi valde ut vad hon skulle ha på sig för kläder sin första dag, och tidigare idag fick hon öppna lite småpresenter som hon ska ha i sin nya skolväska. Lite roliga pennor, både blyerts med enhörningssudd på toppen och pastellfärgade tuschpennor, en linjal, ett pennskrin och en liten minibok gjord som en lurvig katt där hon kan skriva ner sina viktigheter. Hon blev så glad och längtar så mycket. Det är lite blandade känslor fram och tillbaka, men mest av allt ser hon fram emot det.

Belle och Harley började förskolan redan igår, så Kelly har varit hemma med mig och Oliver de här två dagarna. Det har varit jättemysigt att ha henne hemma så vi får lite extra tid med varandra ♡

Jag skrattade och sa det till JP när han kom hem från jobbet (han slutade tidigt och hämtade hem Belle och Harley) – att jag nästan kände mig skyldig som varit hemma med bara två barn idag. Jag körde ett par tvättar, packade upp ännu en kartong, organiserade tjejernas garderob och dammsög nedervåningen – utöver att jag hängde med Kelly och Oliver, och ammade såklart – men det kändes som att jag inte ”gjort någonting” för att jag endast hade haft hand om två barn istället för fyra.

Det är konstigt det där hur relativt allt är. När jag endast hade två barn – Kelly och Belle, då kunde ju det kännas supermycket ibland när jag varit själv med dem en hel dag, men nu känns två barn som att jag har semester och som sagt nästan känner mig skyldig i att jag ”haft det så lätt”. Svårt att förklara, men ni kanske fattar. Det har varit riktigt tufft den här sommaren själv med alla barn, varav ett födde jag nyss, allt kämpande med amningen, läkarbesök, oro och sömnlösa nätter. Flytten…. det är fasen ett mirakel att jag står på benen kan jag tycka.

Igår åkte vi iallafall till Farsta efter att vi lämnat Belle och Harley. De var båda så glada att vara tillbaka och hade längtat efter sina kompisar över sommaren. Vi andra åkte och shoppade födelsedagspresenter, vi har ju en del augusti-födelsedagsbarn (Belle, JP, Emma och jag).

”Mamma, det är så varmt ute så vi måste nog köpa en glass” 😉

Ja, är det såhär varmt så måste vi faktiskt det.

Såhär ser det ut på fönsterkarmen varje kväll. Varsin hög med kläder i storleksordning. Blir så mycket lättare på morgonen när man slipper stå och välja då, nu tar de bara sin hög och klär på sig.

Idag blev de väldigt matchiga, de ser nästan ut som ett band ♡

Efter att vi lämnat av dem idag så gick vi och handlade på affären och sen hängde vi bara hemma. Jag ville få till lite mer amning, för det har blivit mindre av det iom att vi börjat med flaskan. Han går upp i vikt nu äntligen och det är skönt att JP kan ta och mata ibland också, så det känns bra. Men vill inte att det ska sina helt, så fortsätter hålla igång det så mycket det går. Så länge vi kan fortsätta amma länge (behöver inte vara helamning nu när det ändå blev lite svårt att få upp vikten då), det hoppas jag vi får göra.

Vi hittade en stor larv på vägen hem. Kelly tyckte synd om den som var ute och hade sig i solen när det var så varmt, så hon gav den lite skugga.

Nu ska jag fortsätta spendera kvällen med den här mumsingen och hans pappa. Godnatt på er ♡