”Det är trååååkigt här nere, jag vill gå upp!” sa en av damerna efter att vi gått ner i lekrummet en stund så Harley fick vila med pappa i vardagsrummet.
Tråkigt?! Det finns ju en miljaaaard leksaker, dockvagnar, leksakskök med mat, bakverk, en glasskiosk och popcornmaskin, bilar, dockor, dockhus, utklädnadsgrejer, bollar, pussel, spel och LEGO. Vet inte om man ska skratta eller gråta. Vissa vet nog inte hur bra de har det…
Jag släckte ner och sa att vi pausar all lek därinne för en stund och så går vi på bio istället. Trassel på storbildsväggen fick dem båda att spärra upp ögonen och så kröp de genast upp i fåtöljerna med filtar och kuddar med mig.
Tjejerna är båda väldigt tacksamma och ödmjuka när de får nya leksaker i present och julklapp annars, jag brukar alltid bli lite förvånad faktiskt för hur gulliga de är, skiner upp som solar när de sliter bort pappret och tackar alltid för sig. Tråkigt såhär ibland när det känns som att vi skämt bort dem om de tycker det ”är tråkigt” i ett stort rum fullt med roliga saker bara för dem – samtidigt som jag förstår dem också – vi har varit hemma väldigt mycket den här hösten, leker inte med vänner som vi gjort tidigare och nu har vi sagt nej till lek inomhus även med kompisar vi träffar rätt ofta. Det är klart att man misströstar ibland.
Nu när vi varit hemma från förskolan i veckan så känns det såklart extra tråkigt att inte få någon miljöomväxling alls eller ens lämnat hemmet för att få lite luft. Tycker barnen har varit väldigt tålmodiga, förstående och tappra det här året med tanke på att hela världen är upp och ner.
Det är inte lätt att förstå för någon som är så liten, men de har varit väldigt bra på att ta in och gilla läget.
De få gånger vi träffat deras farmor och farfar (endast utomhus) i år så har alltid den första frågan Kelly ställt till mig när jag berättat att vi ska ses varit ”får man krama dem?” och jag har alltid svarat ”nej, tyvärr inte älskling, men vi kan prata och skratta och leka tillsammans ändå”, och hon har alltid tagit det så bra, även om jag vet att hon såå gärna skulle vilja hoppa upp i deras famn.
Snart är vi där. Bara lite till.
♡
