Mura var fantastisk

Idag på eftermiddagen efter att Elin hade gått fick Kelly ligga på filten och bekanta sig lite med sin nya fina kudde. Det var den som låg i paketet hon fick av Elin ♡ Så roligt att hon nu har en glad sol och ett glatt moln i sin gosedjurssamling! Hon gillade den iallafall jättemycket och klämde och kände på den en god stund… innan hon la ner huvudet helt och bestämde sig för att ta en liten tupplur. Ja, varför inte? Tänk om man själv skulle somna så fort hon somnade om dagarna, vad uppvilad man skulle vara då. ”Tyvärr” somnar hon alltid på ställen som gör att det blir något svårare för mig att somna tillsammans med henne, som när hon ligger i min famn eller när vi är ute på promenad t.ex.

Nåväl, mysig present ändå. Elin sa att hon kikat på de bilder jag lagt upp på Kellys rum och tyckte att den kunde passa in där. Det kommer den garanterat göra, den blir perfekt därinne! Men nu när den är ny och kul så kommer vi ha den framme i vardagsrummet så den får ingå i den dagliga leken en stund. Jag hämtar ner och byter ut gosedjuren från hennes gosedjurshylla lite då och då, så hon får leka och kramas med dem alla i omgångar nere i vardagsrummet där vi oftast hänger. På så vis blir inget gosedjur glömt och hon får nya former och färger att bekanta sig med hela tiden.

Undrar vilken av dem som kommer bli hennes absoluta favorit tillslut. Min favoritgose när jag var liten hette Mura och var en lila filur som jag kramat sönder så pass mycket att all bomull hade tryckts ner i fotändarna och händerna. Armarna var alltså bara ihopkramade tygremsor. Vet inte riktigt vad det skulle föreställa för djur från allra första början, men det var inte viktigt för mig. Det var en Mura helt enkelt. Och det räckte – världens bästa Mura!