Kelly fick ju ett gosedjur i form av en orange katt av min morbror i påskpresent, den gosekatten ser på pricken likadan ut som Kissen – vår grannkatt som ofta kommer och hälsar på oss. Det gjorde den även häromdagen så jag gick till fönstret med GoseKissen för att låta dem hälsa på varandra. Kissen blev inte riktigt klok på vad den fick se och stod där länge och kikade in.
Kelly tyckte det var roligt iallafall, hon satt i pappas famn under tiden och kollade glatt in deras möte.
Kelly mår lite bättre nu på kvällen, hon har vilat mest hela dagen så förhoppningsvis är det värsta över nu och vi håller tummarna för att det endast var en snabb förkylning som går över fort.
Hon sitter just nu i babysittern som vaggar henne från sida till sida och när vi som sitter mittemot henne i soffan vinkar åt henne och säger ”hej heej” så vinkar hon tillbaka, med hela armen. I början trodde vi bara att det var en lycklig tillfällighet att hon rörde armen, men nu när hon gör det gång på gång efter att vi vinkar till henne så verkar det mer som att hon faktiskt väljer att vinka tillbaka. Vår lilla underbaring! Det är helt fantastiskt hur duktig hon är! ♥♥
