Tessie-san

Alltså jag kan knappt ta in att min lilla godisbåt är 11 månader redan? I början på nästa år blir han 1 år! Vart tog tiden vägen?

Det här året har ju varit fruktansvärt på många sätt och vis pga pandemin, men ändå ett av mina allra bästa år såklart – för jag fick ju min lilla pojke, och fått spendera varenda liten sekund med honom ♡

Kom på att vi aldrig gjorde någon månadsuppdatering när han blev 11 månader, mycket för att vi inte hade någon BVC-tid inbokad i samband med det, så jag har inga mått eller kg, men det kan ju vara kul med en liten update ändå ♡

Idag är han 11 månader och 1 vecka gammal och han är en så underbar liten pojke. Han är en riktigt glad kille och skrattar högt och sådär så han kiknar nästan när vi busar med honom. Underbart skratt!

Han tog ju sina första riktiga steg den 3:e december – när han bara var 10 månader och tre veckor gammal och sedan de stegen har det rullat på och han går nu utan problem vart han än ska. Det är så gulligt nu när han äntligen kan vara med och springa runt bordet med sina storasystrar, lyckan i hans ögon när de hejar på honom och han tjuter av glädje. De varvar ju honom flera gånger om, men han är så glad över att få vara med.

Något som är mindre kul (för min del kanske) är att han även lärt sig att klättra upp för soffan och det gör mig svimfärdig. Han har ju inte alls motoriken och balansen (eller förståndet) att sitta säkert däruppe, utan faller absolut framlänges eller baklänges med huvudet före om vi inte är där och fångar honom. Tycker den här tiden är så jobbig (läs LÄSKIG), den där de vill så mycket, men inte kan göra något säkert ännu och man måste passa varenda liten sekund. Jag blir helt svettig.

Han har nu sex stycken tänder. Fyra uppe och två nere. Världens sötaste när han ler och man ser de små Piff och Puff-tänderna ♡

Han har fortfarande sina blå ögon! ♡ ♡ ♡

Något som är så roligt är att han härmar oss i aaaallt nu. Om vi säger ”mmm” vid maten, slänger han sitt huvud mot himlen och säger ”mmmm” tillbaka. Om vi viftar med tungan mot honom dröjer det bara en sekund innan hans lilla tunga flänger upp och ner med öppen mun ”blälälälä”.

Hans två favoritlekar just nu är Titt-ut – fortfarande en utomordentligt duktig gömmare bakom sin hand, och så älskar han ”Tack tack-leken” – där han hämtar något till oss och vi säger ”Tack tack”, sen ger vi tillbaka det till honom och säger ”varsågoood” och han svarar ”ack ack ack ack” – och så gör vi om och om igen.

Han äter numera det vi äter. Vi har ett par barnmatsburkar i kylskåpet som back up, men han vill mest ha det vi äter, bara att vi mosar eller skär till små små bitar.

Han är världens gosigaste och kramas sådär hårt och länge. Håller hårt om min nacke när han kramas, som att han aldrig vill släppa taget ♡

Om jag trodde att Belle var nappgalen så tror jag faktiskt att Harley är snäppet värre. Han har gärna en napp i munnen och en i handen. Det är så roligt ibland när jag tar upp honom i famnen och tar ut nappen och säger ”den kan du få tillbaka när du ska sova sen” så hinner jag knappt säga klart meningen innan han stoppat in sin back up-napp han haft i andra handen, haha.

Åh, min lilla godisbåt. Harley-Bobbi. Jag är världens lyckligaste mamma som fått äran att kalla dig min son. Du är allt jag någonsin drömt om, och du kommer nog aldrig kunna förstå hur mycket jag älskar dig ♡

♡