Hej alla glada! Hur mår ni idag? Har ni hunnit gå på semester än? Sommarlov? Jag tycker den här sommaren känns lång. Bra lång såklart! Men det har en enkel förklaring; vanligtvis känns det som att sommaren börjar först när första semesterdagen börjar, men eftersom jag har privilegiet att få vara hemma med Kelly denna sommar så har vi hunnit nyttja alla härliga sommardagar på ett helt annat sätt.
Vi går ju promenader ute i stort sett varje dag och har gjort det sedan tidig vår. Vi har därmed fått ut så mycket härliga sommartimmar mitt på dagen som man aldrig får chansen till när man jobbar heltid. Egentligen känns det som att det snart ska bli höst eftersom vi hunnit få vara med om så många härliga sommardagar redan, men vi har ju inte ens kommit till mitten av juli än – det är ju massor med sommar kvar! Så himla härligt! ♡
Imorse var det dags för oss att besöka BVC igen. Det skulle vägas och mätas och så en kontroll av synen. Vår BVC-sköterska Ingrid tittade med en liten ficklampa mot Kellys ögon för att se hur ljuset reflekterades. Det skulle visa om det fanns ”risk” att hon skulle skela. Det såg iallafall jättebra ut och vi gick igenom de framsteg hon gjort och vad vi kan vänta framöver. Jag nämnde att jag är så glad att jag känner mig så mycket säkrare i min roll som mamma nu. De allra första månaderna var jag väldigt nervös och orolig för allting, men nu känner jag mig mer trygg och kan slappna av mycket mer. Speciellt gällande hennes vikt. När hon ”stannade av” lite där en stund så blev jag väldigt orolig. Ingrid försäkrade oss dock om att det inte alls var någon fara och att så länge hon följer sin egna kurva, är pigg och glad och utvecklas så bra som hon gör – så är allt som det ska. Och allt det gör hon ju – med råge! Alla barn är olika och hon är lite mindre i modellen bara ♡
I väntrummet på BVC. Hon hittade en bil som var kul. Hon har inga egna leksaksbilar hemma än, så det var spännande att dra den fram och tillbaka. Wrooom!
Vi hade BVC-tiden vid den tiden på förmiddagen som Kelly brukar ta sin förmiddagslur, så hon var riktigt trött när vi var klara där. Gnuggade sina ögon och drog lätt i sitt hår, så vi tog promenaden där direkt efteråt så hon fick sova en stund. Jag betade av slutet på ett Fredagspodden-avsnitt och påbörjade ett av Alex & Sigge.
När vi kom hem gjorde vi iordning lite lunch och hon visade klart och tydligt att hon inte ville att jag skulle mata henne, utan det ville hon sköta själv. ”Åh, så mycket kladd” var min första tanke, men så ändrade jag mig och tänkte att ”äh, vi har ju tvättmaskin och våtservetter…”
Hon blev väldigt nöjd. Både att få äta med skeden och med händerna. Det hamnade mat överallt. Inklusive rosett och näsborrar… 😉 De här bilderna togs precis när hon fått tallrik och sked i sina händer, sen blev det alldeles för kladdigt för att tänka på foton.
Nu sover min lilla ros i sin säng sedan ett par timmar tillbaka och vi vuxna roar oss med Django Unchanged på 6:an. Har ni sett den? Tarantinos filmer är ju verkligen speciella. Bra speciella alltså. Jag älskar ju Kill Bill vol 1 och 2, det är två av mina absoluta favoritfilmer!
♡
Nåväl, efter den så är det godnatt. Imorgon är det äntligen fredag och vi får pappa för oss själva hela helgen, jippie!
