Vi lever ju i en flyttlåda (och har gjort det i hundra år känns det som) och det blir bara värre och värre. Packar ner en låda till lite då och då och har nu tömt hela mediamöbeln vi haft på väggen. Har plockat ner den från väggen nu också och tänkte sälja iväg den så snart vi kan. Den har ju varit som en till garderob så alla de kläderna som legat vikt inne i skåpen är nerpackade nu. Har sparat en hög med svarta/vita tröjor och några par byxor – resten är nerpackat. I garderoben i hallen har jag kvar ett par blusar och en och annan polotröja, annars börjar det bli tomt där också.
Känns som att tiden går så långsamt bara och jag veeet – man ska inte önska sig framåt i tiden, men jag känner bara att vi bott i en påväg-att-flytta-skokartong så himla länge nu och jag börjar bli riktigt trött på det nu. Får huvudvärk när jag tittar ut över lägenheten och allt är överallt och ingenstans. Flyttkartonger står staplade på varandra, vissa står ovikta mot väggen, vi har de nya stolarna vi fick av JPs farmor ståendes på varandra bredvid våra gamla stolar (sammanlagt åtta stolar alltså). Mediamöbeln är nermonterad och står och bara tar plats. Inte nog med det – vi har även ett stort löpband härhemma nu också. JP fick det av en arbetskamrat och den blir ju helt fantastiskt perfekt till huset, men att den står härhemma just nu innan flytt är kanske inte det mest optimala…
