Tessie-san

Baby Brain och utelåsta

Jag undrar om Baby 3 är inne i en otrolig växtfas just nu, för det är som att all min energi är helt utsugen.
Häromdagen somnade jag på soffan straxt efter 21 och gick upp direkt och la mig så fort jag vaknade till. Sov, med flera avbrott som vanligt, men sov ändå betydligt fler timmar än vanligt, men vaknade ändå upp som en zombie. Påsar under ögonen som ingen kan trolla bort och med en ”mitt-i-natten-trötthet” i hela kroppen.

Sen glömmer jag saker också. Hela tiden. Saker jag vanligtvis aldrig glömmer. JP kallar det för ”baby brain” och jag håller med. Brukar alltid få baby brain när jag är gravid. Jag glömmer saker, tänker inte helt klart, blandar ihop saker. Känner ni igen det? Har ni som också varit/är gravid också fått baby brain?

 

Här har vi morgontrötta jag och mina två gullhönor.

 

Mina gullnosar på vägen till förskolan på morgonen.
Vi var lite sena och då får Kelly hoppa upp i vagnen så vi kan spurta upp för backen 🙂

 

På morgonen var det lite kyligare och jag hade min höstkappa.
När jag slutade var det sol och betydligt varmare, så jag tänkte att jag inte behöver jackan och lämnade den på jobbet…

 

Jag hämtade tjejerna som vanligt, vi gick och handlade lite och så gick vi och lekte lite på gården.

När vi sedan skulle gå hem insåg jag att jag inte hade mina hemmanycklar!
De hade jag nämligen lagt i fickan på jackan – som nu hängde kvar på jobbet…

 

Ringde JP i panik och sa att vi inte kom in.
Det var ju den sämsta timingen att glömma hemmanycklarna just den här dagen, för bilen var inne på service och skulle inte bli klar förrän senare under dagen/kvällen och han väntade ju in det.

Så vi fick glatt underhålla oss med lek i parken dessa timmar innan han kunde komma hem och låsa upp åt oss.
Det var ju ändå fint väder ute och vi träffade på Kellys kompis från förskolan som tjejerna lekte med, så det gick ju bra. Tänk om det hade varit på vintern eller i spöregn… vilken mardröm.

Jag har aldrig glömt mina hemmanycklar sådär. Har aldrig blivit utelåst på det sättet. Det var verkligen jobbigt, det kändes som att jag var inlåst istället för utelåst. Obehagligt!
Men slutet gott, allting gott. Nu kommer jag ha extra extra extra koll på mina nycklar framöver. Baby brain eller inte, det här vill jag inte vara med om igen.

 

 

På kvällen var jag sugen på naturgodis och plockade fram lite i en skål. Åt ett par stycken, sen somnade jag pladask i soffan efter ett par minuter in i filmen vi satte på. Snacka om slut i rutan…

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats