Tessie-san

När vi väntade Kelly så ville jag inte lägga upp någon ultraljudsbild på henne på några sociala medier. Eftersom vi inte ville veta könet innan det var dags att ses på riktigt, så ville jag inte att någon skulle titta på bilden, zooma in och studera den – och sedan avslöja könet i förväg.

Sen tänkte jag att jag kanske var larvig. Inte skulle väl någon vara så taskig och säga att de ”ser vad det är för kön” eller ännu värre – avslöja könet, för någon som klart och tydligt sagt att den inte vill veta innan.

Med Belle i magen tänkte jag iallafall på det andra sättet och la då upp ultraljudsbilden. Det var så vi avslöjade att vi var gravida igen – Kelly höll i en ram, med ultraljudsbilden och under stod texten ”jag ska bli storasyster”.

Det dröjde inte länge innan jag fick ett pm från en person som glatt ville berätta att hon ”såg vad det var för kön”. Hon fortsatte med att säga att hon hade studerat så många ultraljudsbilder att hon lärt sig se vad man ska titta efter, men att hon inte skulle säga vad hon visste.

Jag blev riktigt ledsen. Jag kunde inte i min vildaste fantasi förstå varför man skulle vilja säga så till någon som inte vill veta.
Jag kan förstå att man vill gissa, det gör ju vi också. Att gissa könet med hjälp av att se om det är en ”tjejmage eller killmage”, ”om man mår extra illa så är det en pojke” eller bara genom en känsla man får – ja det är ju såklart helt okej, för det ligger ju ingen vetenskap bakom dessa gissningar – DET är ju bara på skoj.

Men att studera en ultraljudsbild och då ”komma fram till vad det är” är ju faktiskt en helt annan sak. Det är ju så man gör när man tittar vilket kön det är.

Jag blev hursomhelst väldigt ledsen, men mest arg. Personen i fråga förstod inte alls varför jag reagerade så starkt och sa istället att jag var så känslig och ingen man kunde skoja med. Jag förstod inte vad det roliga var.

Nu när vi väntar Baby 3 la jag återigen upp en bild på ultraljudet – som Kelly höll i sin hand på ett foto när hon satt bredvid Belle. Det dröjde inte länge innan en annan person ville berätta att de ”såg vad det var” för kön – och detta EFTER att hon frågat om vi kollat kön, varpå jag svarade att vi inte vill veta den här gången heller.

Då svarade jag att man inte alls kan se könet på den ultraljudsbilden, för att jag noggrant sa till barnmorskan som tog bilden att hon inte skulle ta någon bild där ”man kan se könet”, så ingen skulle börja spekulera – och då säga det till oss. Hon sa att det inte gick att se könet på den bilden och jag tyckte det kändes bra.

Den här personen som då inte alls tog vinken om att backa – vi vill som sagt inte veta, svarar istället att vi borde kolla upp någon speciell teori om hur man visst kan se könet i den vinkeln bla bla bla.

Då nästan sprutade det ut rök genom öronen på mig.

Vad hände här egentligen? Jag fattar ingenting. VART var jag otydlig?

När jag säger ”vi vill inte kolla kön i förväg, vi vill inte veta” – låter det som att jag egentligen säger ”jag vill hemskt gärna veta, snälla berätta allt du vet om olika teorier på hur man kan ta reda på det” ?

Eller? Är det jag som är galen?

Den här personen backade iallafall och bad genuint om ursäkt sen, vilket kändes bra. Men jag börjar bara fundera. Är det jag som överreagerar? Jag försöker att se det från något annat håll, men jag tycker verkligen inte att jag gör det.