Solen kom aldrig. Den kikade fram lite snabbt då och då, men aldrig tillräckligt länge för att vi skulle våga oss på ett bad tyvärr. Vi cyklade ner till stranden en sväng men där blåste det kalla vindar så vi hoppade det och plockade lite blommor istället.
Det känns ändå väldigt romantiskt att cykla iväg bara vi två såhär spontant, vi har ju inte riktigt tänkt på ”bara oss” på 8 månader – inte för att vi klagar, att vi har blivit en egen liten familj är helt underbart, men det är såklart väldigt mysigt att få vara bara vi för en liten stund. Det går ju alldeles utmärkt att sticka ut på spontana cykelturer eller vad vi nu hittar på här på Gotland – nu när Kelly busar med farmor och farfar under tiden. De får värdefull egentid ihop och JP och jag får det också. Jag känner mig nykär all over again ♡
Besviken över de kalla vindarna nere vid badet… 🙁
Förutom spontana cykelturer runt på ön har vi gosat loss mycket på ”hemmaplan” nu när vädret inte varit så kul. Vi har lekt tittut, lekt kurragömma (hoppa fram bakom ett hörn och ropa ”buuu”) och spelat trummor (banka skedar i bordet).
Efter lunchen bytte vi kläder för det kom väldigt mycket lunch på dem om vi säger så…
Hon fick istället ha på sig den här gula söta dinosauriedräkten. Även den har hon ärvt av sin kusin Emma. Jag har en fin bild på mig och Emma när hon var bara ett par månader gammal och hade den dräkten på sig själv under Halloween – utklädd till ”gullisaurie”. Ska försöka leta fram det kortet hemma sen. Kul att Kelly nu tar över den stafettpinnen med dräkten ♡
Här har vi min gullisaurie och jag 😉
Senare på eftermiddagen gick vi ut allihopa, men delade upp oss ändå. Farmor och farfar gick med Kelly i vagnen så hon kunde sova middag och JP och jag cyklade – så möttes vi upp vid kyrkan som låg ett par kilometer bort.
På vägen hem igen tog vi en liten omväg för att titta till dammen med näckrosor som vi besöker varje gång vi är här. Den hade dock växt igen? Eller drabbats av någon tråkig algblomning – ledsen såg den iallafall ut. Och inte särskilt många näckrosor hade den kvar heller.
Det brukar gå runt kossor och beta i närheten av dammen vanligtvis, men även de var spårlöst försvunna. Ett riktigt mysterium.
Vi tog lite glada kort istället 😉
Sen körde vi hopptävling…
…som JP garanterat vann! Även om jag ändå måste dela förstaplatsen med honom för det är inte vilken fotograf som helst som hade kunnat pricka den där posen!
Mitt stora hjärta och jag ♡ Tänk att vi firar 10 år tillsammans i höst!
Efter en stund började vi sakna vår lilla Laban så mycket, så vi hoppade på cyklarna igen och cyklade hem. Älskar att jag blir en sådan cykel-Fia här på Gotland, tar gärna med mig den andan hem till storstan sen igen. Det finns ju faktiskt jättefina ”cykelvagnar” som man fäster på cykeln – där Kelly kan sitta i, men hon måste nog bli lite mer stadig innan man kan cykla runt med henne i. Kanske nästa sommar?
♡
