Wow hörrni, nu är det inte många dagar kvar innan Kelly kryper runt som en liten spindel här hemma. För varje dag som går nu så finslipar hon på sin teknik och idag stod hon upp flera gånger på händerna och fötterna (plankan) och länge stod hon så också. Sen ner på knä och vicka på kroppen fram och tillbaka. Hon har även lyckats klura ut att det är bättre att ta sig fram genom att använda händerna istället för armarna, och det är bara sedan igår! Det går så fort!
Samtidigt som jag känner mig överlycklig och så löjligt stolt över alla hennes framsteg, så känner jag att tiden springer alldeles fort fram. Det här med att verkligen leva i nuet och njuta av det, har ju fått en helt ny innebörd. Jag försöker verkligen ta in allt som hon är och som hon kan – just nu! För imorgon är det något nytt ♡
Hon fick smaka lite päronbitar efter lunchen. Vi (Läs: jag) blir modigare och modigare med att ge henne faktiska bitar att tugga på, men päron är ju lagom mjukt så det gick hur bra som helst. Hon börjar verkligen tycka att det är mycket roligare om hon får hålla själv. Nuuu börjar det väl? ”Kan själv!” 😉
På uteplatsen börjar blommorna komma upp i rabatten riktigt fint. Det är de vi planterade redan till förra säsongen och de har fått gro till sig en bit nu och blir fylligare och fylligare. Även liljorna jag planterade i vår har kommit upp och jag tror nog att de första blommorna på dem kommer öppna upp sig vilken dag som helst nu!
Petuniorna i våra gråa krukor frodas som aldrig förr. Knepet är att man ska plocka av alla trötta blommor varje dag. Ju mer man plockar, desto mer blommor kommer det.
Det var lite halvmolnigt ute, men ändå skönt att sitta därute en stund. Vi lyssnade på vinden som susade i träden och på fåglarna som gömde sig i buskarna. Hon tycker det är spännande att lyssna efter alla ljud och jag ”förklarar” vad det är vi hör ♡
Vi tackar för ännu en härlig sommardag, men välkomnar gärna tillbaka solen till imorgon!
