Godmorgon alla glada! Här sov samtliga i den här familjen i sin egna säng hela natten igenom – vilken lyx! Vid 5.20 gick JP och hämtade in en jollrande liten Gosa in till oss och så somnade vi om en liten stund i amningen. JP åkte iväg till jobbet och Kelly och jag gick upp straxt efter. Har hunnit fixa lite disk, bäddat rent nere i gästrummet inför våra kommande gäster senare idag och så har vi ätit frukost. Kelly har följt nyhetsflödet intensivt, haha.
Ska snart ta en tur till affären för att handla lite komplettering till kvällens middag. Vi tänkte bjuda på enchiladas – vilket är lätt topp 5 det godaste jag vet! Speciellt JPs enchiladas!
Vad roligt förresten att det blev så mycket reaktioner på mitt inlägg om barn och socker. Jag visste att det var en het potatis, men inte att så många skulle engagera sig. Fick lite kommentarer här på bloggen, en hel del på Facebook och även sms och telefonsamtal från vänner som höll med och tyckte inlägget var bra skrivet. Jätteroligt att få en sådan feedback.
Själva inlägget hade ju två klara poänger; dels den om att barn inte behöver socker och dels den om att andra föräldrar eller människor överhuvudtaget som tar sig friheten att berätta hur du ska ta hand om ditt egna barn, och det var egentligen det sistnämnda som var det jag ville trycka på allra mest. Det finns många självutnämnda experter på området ”barn” som endast har ”flerbarnsförälder” som merit på meritlistan. Vilka såklart är väldigt tröttsamma att behöva lyssna på. För det som funkar för ditt barn, behöver inte gälla mitt.
Kan vi bara komma överens om att skippa fraser som:
”Vääääänta bara, får ni fler barn så kan vi börja snacka” och ”Ni tror att ni kan fortsätta vara så duktiga när barn nummer två kommer? Moahaha, det kan jag berätta att ni inte kommer vara”.
Väldigt tröttsamt och dessutom väldigt oförskämt och elakt. Nu kan vi väl enas om att hylla varandra, peppa varandra och ge råd till varandra istället – och endast ge råd om man ber om att få dem. Allvetande besserwissrar kan gå och lägga sig..
