Men då drar vi tillbaka bandet lite och tar fredagen då. Vi började dagen med ett seminarium. Det var vi tandhygieniststudenter och tandläkarstudenterna som hade det tillsammans för att knyta ihop säcken lite på vårt samarbete den här terminen. Fem par (med en tandhygienist och en tandläkare) skulle upp på scenen för att presentera sitt patientfall. Jag var inte alls sugen på det måste jag säga. Jag har precis börjat vänja mig att prata inför klassen utan att svimma, ska jag nu utsätta mig för en betydligt större publik bara för det? Det kändes inte rättvist heller, att de som sitter längst bak i publiken och sover ska få samma betyg som en själv som går upp och presenterar?
Så jag pratade med min tandläkarstudent och sa att om vi var tvugna att gå upp så ville jag verkligen tacka nej till det. Han förstod och sa att han gör det själv isåfall. Skönt!
Men så när jag satt på pendeln till skolan så tänkte jag bara att ”äh, jag kör!”. Jag hade inte förberett mig något alls och hade ingen som helst fusklapp jag kunde ta till. Men vad är det värsta som kunde hända? Att jag tappade bort vad jag skulle säga? Ja, men då får väl min partner hjälpa mig isåfall. Hursomhelst så kände jag mig jättelugn när jag gick upp och improviserade lite där framme. De närmare 100 personerna i publiken kändes inte så skräckinjagande som man kunnat tro, så det gick som en dans. En riktig egoboost kan jag säga.
För att fira detta gick vi och åt godlunch i två timmar. Claire visar hur man äter med pinnar…
Glada tjejer välkomnar årets första riktiga sommardag <3
Efter lunchen gick vi och ”lyssnade” på ännu en föreläsning (Läs: tittade på spännande dokumentärfilmer på youtube med lurar i) och slutade vid 15.00. Så prickade jag in pendelbussen hem och bytte om på en minut. Hade en middag inplanerad. Tar den snart…
