Ibland har man riktig otur. Blev sen från jobbet och fick ta ett senare tåg, det är ju inte hela världen men ändå. På tåget så meddelar chauffören att vi kommer stanna i Älvsjö och inte kunna åka vidare på ett tag då det är obehöriga på spåren. Ett par minuter blir ett par fler minuter och vi får fortfarande ingen prognos om när vi kan väntas börja åka igen, polisen har beordrat stopp i trafiken. Jag har som tur en sittplats, men det börjar kännas lite småjobbigt att sitta på en full pendel utan att veta när vi får åka igen. Får besked om att tåget ska vända om och åka åt andra hållet så alla måste gå av och blir ombedda att istället gå ombord på tåget som står tvärs över perrongen. Samtliga rusar (inte jag, jag vankar bäst jag kan) dit och dörrarna stängs. Jag får en sittplats.
Sitter där i lika lång tid, med samma meddelande om att det inte finns någon prognos om när vi kan tänkas börja åka igen. Man börjar tröttna lite nu. Tillslut ropar chauffören ut att även detta tåg kommer att vända tillbaka och åka åt andra hållet och alla måste gå av. Efter såhär lång tid med stopp i tågen har perrongen blivit knökfull med otåliga och irriterade resenärer.
Jag ringer JP för att höra om han har vägarna förbi Älvsjö, och han ber mig ta bussen mot Gullmarsplan så kan han hämta upp mig där. Så jag börjar gå mot bussarna, går mot rulltrappan och blir påkörd av en idiotmorska med sin barnvagn – rakt på min hälsena (som var helt blottad eftersom jag hade skor med öppen häl) i världens fart. ”AAAAJ, som faaaan!” skriker jag rakt ut och vänder mig om. Hon reagerar inte först. Jag stannar upp och blänger argt på henne. Tillslut förstod hon att hon bara gått rakt fram samtidigt som hon tittat åt något helt annat håll och därmed kört på mig som skriker åt henne. ”Ah, oj. Förlåt, jag såg inte” piper hon försiktigt. Jag är så förbannad att jag kokar. Var två sekunder från att sparka på vagnen, men vände mig om och andades djupt istället. Ville bara lägga mig på marken och gråta…
Hittade tillslut bussen och JP hämtade upp mig och körde mig hem. Två timmar efter att jag skulle slutat för dagen kom jag hem. Inte alls kul att börja sin helg sådär. Men det vände när han sträckte fram en fredagsbukett med en stor ljuvlig hortensia jag pratat om att jag gärna ville ha. Gulliga han.
Nu har jag ruskat av mig all otur för den här dagen och tänkte fortsätta med ett par avsnitt av Narcos. Varenda ljus vi har i vardagsrummet är tänt, så här ska det minsann fredagsmysas! Hoppas ni haft en bättre start på er fredag!
