När jag stod och väntade på pendeln tidigare idag så såg det grått ut på himlen. Det var riktigt fuktigt och kvavt i luften och regnet var inte långt borta. Ju fler stationer jag åkte förbi desto fler regndroppar nuddade rutan. När jag sedan klev av vid Flemingsberg så var det som om himlen hade öppnat sig. Det fullkomligt vräkte ner.
Jag hade inte med mig något paraply så jag använde min halsduk som skydd istället. Väcklade ut den och hade den som tak över mig medans jag sprang allt jag kunde till skolans entré. Mitt nylockade hår var inte så lockigt längre – det var spikrakt… Nåväl, hann precis i tid till föreläsningen och känner då hur blöt jag verkligen är. Både fötter och ben var totalt dyngsura. Inte kul. Men hey, det kunde varit värre – det snöade inte iallafall 🙂
Tänkte belöna mig (och eventuellt straffa mina tänder) med en lighty nu, och sörja att det inte är någon ”Halv 8 hos mig” på fyran idag – jävla hockey!
