Fy vilket tråkigt väder det var att vakna upp till imorse. Mörkt och jävligt. Det värsta är nog mörkret alltså. Det brukar alltid hinna bli ljust när jag kommer fram till jobbet vid kvart över sju, men nu var det mörkt fram till andra patienten vid nio-tiden. Kändes helkonstigt när man tittade ut och det såg ut som natt utanför fönstret.
Jag känner mig inte alls redo för hösten känner jag. Eller mörkret som sagt. Jag känner mig inte redo för mörkret. Känner mig riktigt deppig av tanken på ständigt mörker i sex månader framöver…
Uh, ingen måndagspepp här inte. Sorry för det. Men ibland får man se dyster ut. Idag var min sådan dag. Hoppas innerligt att morgondagen har mer solstrålar och värme att bjuda på.
