Tessie-san

Godmorgon gänget! Vad är det för dag idag? Fredag? Ja, och vad betyder det? Jo, att det dimper ner en förbannad jävla skittidning från SvD såklart! Ni som hängt här ett tag vet ju att det är någon som händer mig hela tiden, trots att jag ringt till kundtjänst tre-fyra gånger och skällt på dem. Jag har alltså aldrig varit medlem och kommer heller aldrig bli. Senast jag pratade med kundtjänsten så lovade de att detta aldrig skulle hända igen, förlåt förlåt…

 

 

 

Imorse vaknade jag av att tidningen tjoffades in i brevlådan ännu en gång. Sekunden jag förstod vad som hände så flög jag upp – utan kläder (vem sover med kläder?) och springer mot ytterdörren. Plockar upp tidningen, öppnar dörren och sular ut tidningen innan jag drämmer igen dörren med en smäll.

 

Står tyst i ett par sekunder och hör ingenting. Fan, missade jag honom? Hade han hunnit springa ut från porten? Så jag rusar till fönstret och får se honom med sin vagn längre ner på gatan. Det är nu eller aldrig. Jag kan ju inte ringa till den där jävla kundtjänsten en femte gång – det händer ju uppenbarligen ingenting iallafall. Så jag bestämmer mig. På med närmaste kläder, ut ur porten med tidningen i högsta hugg.

 

Jag kommer fram till honom och nästan ropar: ”Är det du som delar ut den här tidningen?!”

Han: ”Sorry?”

Åhnej tänker jag, det är alldeles för tidigt på morgonen för att stå och skrika på någon – på engelska. Men vad ska jag göra? Så på en härlig svengelska väser jag: ”Are ju responsible får händing out this pejper to me?!!”

 

Han försökte ursäkta sig och sa att mitt namn stod på någon utdelarlista. Jag sa att det inte alls kan stämma då jag har ringt hans jobb fyra gånger för att säga till om detta, att de tog bort mitt namn för länge sen och att de samtliga gånger lovat att det inte ska hända igen. Han börjar leta igenom alla namn på sin elektroniska lista och jag ber honom ta bort mitt namn NU. Han tittar nervöst på mig och säger att han absolut ska göra det senare. Men det blir inget senare säger jag, ta bort namnet nu!

 

Han pekar på någon ”Claes Göransson” och frågar om det är jag… Alltså. Inte konstigt att jag får den där jävla tidningen när utdelaren inte kan läsa och lämnar tidningar lite där han känner för det. För om han tror att det står Göransson på vår dörr så är det ju något som är lite skruvat. Tillslut säger han att han hittat namnet, tar bort det och säger att det aldrig ska hända igen. Tro fan det. Nästa fredagsmorgon kommer jag sitta beredd i hallen. Om det ens närmar sig en till utdelare så är det KRIG!

 

 

Godmorgon då!