Äntligen får jag prata av mig

Så Jessan kom ju hem till mig igår. Först hade vi planer på någon storslagen middag, men jag kände att jag varken hade ork eller råd att lägga så mycket på det, så det blev pizza. Slår aldrig fel. Pepperonipizzan från vår pizzeria är den godaste i hela världen. Jag skojar inte. Jag drack ett glas rött till och så hade jag självklart vitt på kylning till henne – man är väl en bra host 🙂

Sen hade vi ju först tänkt att vi skulle se någon film, men så kom vi in på spåret The real housewives of Beverly hills och kunde inte byta ämne. Jag är ju som bekant besatt av den här serien. Jag har som tur är haft Carro i klassen att vädra åsikter med gällade den, men ingen annan. Jessan har precis blivit fast och har lika många åsikter och tyckande och tänkande gällande dessa Beverly hills-damer som jag. Hon hade missat de sista 4-5 avsnitten så vi satte igång och betade av dem. Vi flög såklart mellan skrik, skratt och kräkreflexer (såfort Häxan Carlton öppnar munnen) och såg sista avsnittet vid 02 på natten. Tiden bara rann iväg för att man är så inne i den här serien (även om det här var 3-4:e gången jag såg dessa avsnitt).

 

Så hon sov över här. När vi var klara med att diskutera (väldigt inlevelsefullt) om hur rätt det är att Lisa äntligen får stå för det hon säger och gör så var klockan ändå närmare nästa dag, så det var lika bra.