Det var egentligen tänkt att vi skulle geocacha, men det var för varmt och jag var för berusad, så vi bestämde oss istället för att ta en middag på någon av uteserveringarna vid Rörstrandsgatan. Det ligger ju endast ett stenkast från mig så det tyckte jag var toppen.
För första gången någonsin i historien så var jag sen och Jessan i tid. Det har aldrig hänt tidigare. Jag blir inte längre förvånad över att hon kan komma en och en halv timme försent när jag har stått och lagat middag till oss – hon är alltid sen, det är bara så. Så nu planerade jag in att komma fram en halvtimme senare än vad vi först sagt för tid i tron om att hon skulle göra detsamma. När jag kliver på tåget och därmed är ungefär 25 minuter från vår mötesplats får jag ett sms som glatt meddelar att hon redan är framme. Ah, kan inte hjälpas och hon fick smaka på sin egna medicin (vilket tydligen gick hur bra som helst, för hon hann både med att dricka ett svalkande glas vin OCH bli utbjuden på date under tiden, så hon var nog glad ändå).
Vi satte oss vid ett nyöppnat ställe (alla ställen på Rörstrandsgatan är förövrigt nyöppnade, man hinner aldrig gå till samma ställe två gånger innan de bytt ägare och koncept). Detta stället hade iallafall iransk mat. Mycket spett och röror, vilket var supergott. Jessan åt kyckling marinerad i någon härlighet och jag tog färs med örter. Smakade som en dröm.
Vi har ju knappt setts på hela sommaren då vi har gått om varandra i resande. Först åkte jag iväg till landet en vecka, när jag kom hem så hade hon åkt till Italien. När hon kom hem därifrån hade jag redan åkt till Kreta osv osv. Det har ju hänt en hel del sedan dess, så vi körde ”detta-har-du-missat-marathon” samtidigt som vi skålade i vin.
Vi blev dock inte allt för sena, då hon skulle upp och jobba idag och jag ska iväg till landställe nummer två idag. Har inte hunnit packa än, så det måste jag sätta igång med. Vi hörs snart igen!
