Jag köpte ju som sagt en hårfärg i helgen, måste färga utväxten. Men det finns ändå få saker som är tråkigare än att färga håret hemma. Det är såklart härligt när det är klart, men att göra det – tråååk! Så jag har skjutit upp det lite.
Idag när jag träffade på Claire på morgonen så sa jag ”heej!”, hon tittade upp på min utväxt, log och sa ”Ja, heej. Nu börjar det bli dags”.
Hon är ju ingen blyg viol precis. Så nu sitter jag här med gojset i håret och väntar på att skölja ur. Ibland är det allt bra att få en spark i baken ändå.