När hissen inte går hela vägen upp

Åh, ibland är jag ett riktigt pucko. Skulle gå på toaletten för en stund sen. Jag hann dra ner byxorna när jag kom på att jag ville hämta mobilen för att skicka ett sms. Multitasking ni vet. Så jag kliver ut och går hukandes in i vardagsrummet, fortfarande med byxorna nere under knäna, när jag plötsligt kommer på att jag för bara ett par minuter sedan hade dragit upp persiennerna och jag ser nu rätt in i grannarnas fönster på andra sidan gatan.

 

Jag börjar genast känna hur mina kinder blossar upp och börjar småspringa (så gott det går med byxorna så långt nere) mot mobilen och backar sedan bökigt tillbaka. Har dragit ner tröjan så bra det går fram, men bak är jag helt bar.

 

Haha, jag i ett nötskal. Jag kunde ju inte bara vänta med att sms:a tills efteråt?