På den första dagen den här terminen så gick vi igenom alla kurskrav och vad vi behöver lära oss fram till jul. Jag var nog inte ensam om att känna mig lite överväldigad. Den mytomspunna tredje terminen levde verkligen upp till sitt rykte om att vara den tuffaste på hela utbildningen med fler seminarium, samarbeten och läskiga examinationer.
Vi insåg redan då att den här veckan skulle bli kallad hell-week. Klinisk examination på patient och kliniskt prov i röntgen på samma vecka. Ordet ”nervös” har används så mycket inför den här veckan att det har tappat sin betydelse. Men att både torsdagen och fredagen kom var oundvikligt och det var bara att köra. All in. Känslan att ha gått runt en hel termin och varit nervös för ett moment, som man sedan klarar med bravur, det är en riktigt bra känsla kan jag säga. Jag flög som på moln påvägen hem och grät både en och två gånger av lättnad den dagen.
Helgen har varit lugn för min del och det är precis så jag ville ha det. Att få slappna av på riktigt. Håller på med en currykycklinggryta just nu och ska snart servera den. Senare är det söndagsmys på riktigt. Face-off, Solsidan och Johan Falk. Just love sundays!
Såhär har det sett ut i veckan:
Det här är min dagliga syn påväg hem från skolan vid Flemingsbergs station. Ser ni honom där nere?
Jag pratar givetvis om tomten som spelar saxofon. Inga som helst konstigheter. Han sitter faktiskt där året runt och spelar. Det är bara nu under juletider han har tomtedräkt på sig.
Jag skrapade fram 60:- X 2. WOHOOO! Plötsligt händer det!
Såhär fin utsikt har vi när vi går igenom de röntgenbilder vi tagit under dagen och kollar närmare på dem via datorerna. Rummet kallas passande för ”Bryggan”.
I fredags hälsade jag ju som sagt på hemma hos Elin och hennes minsta kisse heter Sam och var så liten och söt att jag nästan funderade på att sno med mig honom hem.
Tände precis det andra ljuset. Glad andra advent hörrni!
