Jag kunde inte sova på hela natten. Låg och gick igenom alla moment på den kliniska examinationen i huvudet om och om igen. Sen var jag så nervös att jag höll på att gå till pendeltåget en timme innan jag skulle. Hejdade mig själv när jag stod i hallen, dubbelkollade på klockan som visade 7:10 istället för 8:10 som jag hade fått för mig.
Kunde inte äta någon frukost. Nerverna kröp utanför kroppen och jag mådde illa för att jag var så nervös. Kom till skolan och funderade på vad som skulle hända om jag svimmade där i operatörstolen. Får jag kicken från skolan då?
Med hjärtat i halsgropen satte jag sedan igång med examinationen. Oh herre min gud vad bra det gick. Förutom på en del som jag fick Godkänt på så fick jag högsta betyg på alla momenten! Jag satsade på att klara momenten med ett G, hade inte i min vildaste fantasi tänkt att jag skulle få något högre än så. Vi har nämligen bara haft ett enda tillfälle per moment på oss att lära oss det, så man kan inte ha så höga krav på oss. Men nä, jag klarade det bättre än vad jag vågat hoppas på.
När jag kom hem så brast det för mig. Jag kunde inte hålla tårarna borta. Lyckotårar. Jag är så otroligt stolt över mig själv, vad långt jag har kommit på så kort tid.
Önskar att du var här och delade det här med mig. Allt jag vill är att göra dig stolt <3
