Idag blir den här lilla puddingen hela 4 månader! Wow, vad tiden går fort! Samtidigt som det känns precis som igår att hon föddes. så kommer jag inte ihåg hur det känns i hjärtat att inte ha henne hos oss, det är en sådan självklarhet nu ju. Hon förgyller verkligen våra dagar och vi är så otroligt stolta över henne! Hon lär sig nya saker hela tiden och igår gjorde hon något som fick mig att börja storgråta av stolthet och lycka. Det var straxt innan läggdags och hon satt i mitt knä vänd mot mig och JP och vi satt och sjöng och gjorde grimaser för att få henne att börja skratta. Hittills har det kommit ett par små bubblande skratt och vi försöker hela tiden underhålla det så det kommer mer och mer. Jag sträcker ut tungan och viftar med den fram och tillbaka, hon tittar storögt på min tunga och så ser man att det börjar jobba däruppe. Jag frågar ”har Kelly också en tunga?” och då lipar hon rakt ut. Vi båda tjuter till av förtjusning och hon gör det igen. Och igen och igen. Sen använder hon rösten samtidigt som hon sträcker ut tungan ut och in så det låter ”nanana”. Vi tjoar och tjimmar, klappar händer och gråter (jag) och hon blir så stolt över sig själv. Vår älskade lilla tjej! Förstår att det kan låta larvigt för någon som inte har barn, ”jaha, så du menar att ert barn kan lipa…” men att hon för första gången tittar på något jag gör och så klockrent härmar det är ju såklart jättestort i hennes utveckling. Oj, så stolta vi är över henne! ♥
Idag när pappa kommer hem ska vi för första gången någonsin prova på smakportioner! SOM jag har längtat! Har redan kittat upp med tallrik, skedar och haklappar även om det kanske är lite väl tidigt, de här smakportionerna ska ju inte vara speciellt stora (max någon tesked) så det kommer knappast behövas någon sådan utrustning, men ändå. Nu väger vi mellan om det ska bli mosad banan eller morotspuré som ska få bli premiärsmaket. Återkommer med betyg från damen!
Hurra hurra, för vår lilla tjej idag! Redan 4 månader gammal, nu kan vi väl stoppa tiden lite?
Sötis ?