Tessie-san

Amning och flaskan

Det är tråkigt att det ska ligga så mycket prestige i att man “ska” amma. Vet så många som mår så dåligt av att de av en eller annan anledning inte har kunnat amma sitt barn. Det är verkligen varje mammas egen sak om hon vill/kan amma sitt barn och borde stöttas i vilket beslut hon än tar. Vi måste ju utgå ifrån att alla mammor vill sina barn det allra bästa och det har såklart ingen betydelse i om man ammar sitt barn eller inte.

Jag ville själv jättegärna amma, det var min vision redan när jag var gravid. Men jag hade förstått att det inte alltid fungerar för alla ändå, hur mycket man än vill. Jag lovade mig själv att prova och ge det en chans, gick det så ville jag hemskt gärna göra det, men skulle det inte gå så skulle jag inte känna någon skuld eller känna att jag “inte dög”.

På BB försökte vi på en gång och det var ganska svårt för henne att få rätt grepp. Tillslut fick hon till det, men det kom inte mycket mjölk. Vi försökte och försökte, jag handpumpade de stunderna hon vilade – för att hela tiden försöka stimulera så att mjölken skulle komma igång. Det var svårt. Hon fick i sig lite hela tiden, men vi var hela tiden osäkra på om det skulle vara tillräckligt. Första kvällen efter att vi kommit hem från BB blev hon otroligt ledsen och skrek och skrek. Hon var ju jättehungrig och mitt hjärta gick sönder. Jag blev så ledsen över att inte kunna ge mitt barn tillräckligt med mat och bad JP skynda sig ut och köpa ersättning innan affären stängde. Han köpte färdig ersättning på tetra och så fort hon fick flaskan i munnen så blev hon nöjd och glad. Jag var dock inte redo att ge upp min dröm om att få amma än, så resten av den natten tog jag henne till bröstet varje gång hon skrek till och däremellan använde jag bröstpumpen. Vi hade bara köpt hem en bröstpump som man pumpar på för hand och jag var helt slut i båda händerna efter den natten. Morgonen efter vaknade jag däremot upp med två sprängfyllda meloner till bröst – mjölken hade äntligen runnit till. Så efter det har jag ammat henne från start, men vi fortsatte även med ersättningen då och då för att vara säkra på att hon fick i sig tillräckligt. Vi gjorde det till en daglig rutin – att jag ammade hela dagen, till kvällen körde vi ersättning i flaska och det fick bli JPs nattningsstund med henne innan hon kom över till mig för sista amningen innan hon somnade i min famn. Sen fortsatte jag att amma på nätterna så mycket hon bara ville. Så har vi fortsatt göra sedan dess. Hon följde sin viktkurva exemplariskt, så det kändes som att vi hade hittat ett perfekt koncept som fungerade för oss. Jag fick amma så mycket jag ville och JP fick en mysig nattningsstund med henne varje dag.

För någon månad sedan började dock hennes viktkurva att stanna av lite. Inte så att hon backade, utan mer att den jämnade ut sig lite på strecket man följer. Vår BVC-sköterska tyckte inte alls att vi skulle oroa oss, men efter att den fortsatte mattas av efter ett par besök till kom vi fram till att hon säkerligen gör av med lite mer energi än vad hon får i sig just nu, så vi skulle prova att öka på matning med flaska till ett par till gånger om dagen. Nu får hon flaska på morgonen, vid lunch, ibland på eftermiddagen och sedan “nattningsflaskan”. Däremellan ammar vi, även nattetid. Efter att ha börjat med dessa nya rutiner har kurvan börjat se ut som vanligt igen och det känns så bra! Hon tar flaskan lika glatt som hon tar bröstet, så det känns som att vi hittat ett bra läge som passar oss alla jättebra.

Nu är hon ju snart 6 månader och börjar som sagt intressera sig mer och mer för vanlig mat, så vi får nog vara beredda på att matsituationen kommer se annorlunda ut snart igen, men det är ju ett naturligt steg och vi får helt enkelt finna oss i det. Eftersom hon får mer flaska nu så har jag märkt av att även brösten producerar allt mindre mjölk nu när det inte blir lika stort tryck på dem. Det känns lite vemodigt, jag är ju såklart glad över att hon börjar bli så stor att det börjar bli dags för riktig mat mer och mer, men det känns lite ledsamt att vi en dag ska sluta med amningen helt. Jag är så otroligt glad över att jag har haft möjligheten att amma henne i snart 6 månader och kommer sakna det något otroligt när det är över. Men änsålänge njuter vi av det så mycket det bara går! ♡

 

Så tacksam över att jag kunnat amma och så tacksam över att det finns riktigt bra ersättning som stöttat oss på vägen!

IMG_5422IMG_5425IMG_5427

Lika mycket gos och kärlek – med eller utan flaska ♡
IMG_5699IMG_5698

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats