Tessie-san

Körde en luring

Ända sedan vi träffades sensommaren 2007 så har han önskat sig en fallskärmshoppning. Jag har alltid tyckt att det känns som en dyr och lite läskig present att ge så han har aldrig fått någon. Tills i år.
 
På restaurangen igår, när det var dags att öppna presenter så tog jag upp ett stort fint paket till min älskling. Han såg glad ut och öppnade det nyfiket. I den – under en massa silkespapper låg en t-shirt. En väldigt fin t-shirt, men det var ändå bara en t-shirt. Jag såg en liten besvikelse i hans ögon men han log och tackade mig så mycket. Pussade på mig och sa att den var jättefin. Inombords bus-skrattade jag. Hela vägen hem från restaurangen så frågade jag hur glad han blev och om jag inte hade lyckats pricka mitt i prick i år. T-shirten var ju såå han! Han nickade och log och höll med mig.
 
När vi klev in genom dörren så hade jag svårt att hålla mig. Jag hatar att ljuga och har svårt för att spela oberörd. Han märker på en gång på mig att det är något. Han tittar på mig och ler. ”Vad är det? Har du gjort någonting här inne?” frågar han mig. Jag försöker att inte möta hans blick och skakar istället på huvudet och säger att jag inte förstår vad han menar. Efter ett par sekunder får han syn på den. På den lilla plastfigursfågeln som hänger från en fallskärm i kristallkronan. Han går fram till den och inspekterar den noga, men fattar fortfarande ingenting. Han tittar frågande på mig och jag börjar le stort. ”Du trodde väl inte att du bara skulle få en t-shirt i födelsedagspresent?” svarar jag och räcker fram honom ett kuvert. I kuvertet låg ett presentkort till den efterlängtade fallskärmshoppningen. Han blev så glad att han knappt fick fram ett ljud. Han kunde inte sluta le och stod bara och stirrade på presentkortet. När det sjönk in att det var på riktigt så kom den riktiga glädjen fram, priceless! Så nu gäller det att hitta en lämplig dag för det efterlängtade hoppet snarast. Tror inte att han vill vänta tills nästa år nämligen.
 
 
 
 

Den fallskärmshoppande ankan fick jag hjälp att göra av Anna på jobbet. Den är gjord av tandtråd och kofferdamduk (som man använder vid exempelvis rotbehandlingar), samt en liten plastanka från ”vad-duktig-du-var!-Ta-ett-bokmärke-eller-en-plastleksaks-burken”. Fungerade utmärkt!

 
 
 
Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats